Föräldrarnas utbildningsnivå och barnens skolframgång

Premiärinlägget på bloggen får handla om vilken betydelse föräldrarnas utbildningsnivå har för elevernas resultat i grundskolan och hur effekten av densamma har utvecklats över tid. Det är nog förhållandevis få som förnekar betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå, men jag tycker mig då och då stöta på uppfattningen att (1) denna effekt inte är så stor och att (2) den inte ökat nämnvärt över tid.

I jämförelse med andra bakgrundsfaktorer så är föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå den faktor som påverkar betygen mest, dess förklaringsvärde är ungefär dubbelt så stort som elevens kön eller etnicitet (se exempelvis Skolverkets kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”). I nämnd kunskapsöversikt refereras också forskning som visar att ”sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas resultat är ungefär dubbelt så starkt på skolnivå som på individnivå och att sambandet har förstärkts över tid” (s.19).

Citatet ovan besvarar i viss mån också en rimlig fråga att ställa gällande effekten av föräldrarnas utbildningsnivå: Har dessa elever reellt bättre kunskaper än andra elever eller är det utslag av att dessa föräldrar gör mer välinformerade skolval (och väljer ”rätt” skola)? Som citatet antyder så består nog sanningen av en mix av de båda.

Utöver att ha betydande effekt på individ- och skolnivå så har också föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå effekt på kommunnivå. Följande diagram beskriver utbildningsnivåns förklaringsvärde på elevernas meritvärden på kommunnivå för åren 2001-2010:1

Som framgår av diagrammet så har förklaringsvärdet nära fördubblats under den undersökta tioårsperioden, från att förklara 20 procent av variansen år 2001 till nära 40 procent 2010. Detta ger en tydlig antydan om att den svenska grundskolans kompensatoriska effekt har minskat avsevärt under perioden och därigenom också skolans likvärdighet i och med att olika kommuner och olika huvudmän är olika framgångsrika i att kompensera för elevers olika bakgrund.

Den som är intresserad rekommenderas Skolverkets kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” (2009) och den som är intresserad av metodfrågor kopplat till denna typ av kunskapsöversikter bör med fördel ta del av denna debatt med repliker här och här.

 

1. Diagrammet baseras på resultat av regressionsanalyser för vart och ett av de undersökta åren med data från SALSA-databasen. Läs om SALSA under fliken ”Databaser”.

Annonser

6 thoughts on “Föräldrarnas utbildningsnivå och barnens skolframgång

  1. Reine Hindberg skriver:

    Diagrammet visar ju tydligt hur illa det är och hur skolans kompensatoriska förmåga minskat. Det gamla klassamhället gör sin föga efterlängtade återkomst! Men finns det någon studie som tagit sig an frågan om varför den kompensatoriska förmågan minskat? Vilka är dess orsaker? Är det en effekt av nutida eller tidigare förändringar/reformer eller en blandning? Vilka har gjort mest skada?

  2. pontusbackstrom skriver:

    Det finns en del studier att dra lärdom av, men mycket återstår att göra. Den kunskapsöversikt från Skolverket som jag länkade till är bra (läs dock den länkade metoddebatten). I deras inledande sammanfattning får du en bra bild av en ungefärlig helhet. De väljer att analysera de senaste tjugo åren utifrån fyra teman där individualisering och segregering är två. Gällande dessa finns många belägg för att förändringar som skett, dels via reformer, dels via annat agerande (från huvudmän exempelvis). Vi vet exempelvis att svagpresterande elever är de som drabbas mest av att lämnas ensamt ansvariga för sina studier, något som högpresterande med välutbildade föräldrar klarar (individualisering-temat) och vi vet att den tidigare hetrogena svenska grundskolan presterade i internationell toppklass i jämförelse med nuvarande segregerade skola (här finns ett ton avhandlingar, sök typ i Libris). Här blir friskolereformens effekt såklart en viktig fråga (såväl vetenskapligt som politiskt).

    Vi vet också att svag- och högpresterande elever är de som drabbats hårdast av att ha obehöriga lärare, något som direkt kan härröras till kommunaslieringen av skolan och nedmonteringen av det tidigare statliga regelverket för skolan (inklusive behörighetsreglerna för lärare) (Christian Andersson, IFAU, 2007 (om jag inte missminner mig)).

    Samtidigt är det svårt att veta exakt vilka förbättringar exempelvis friskolereformen lett till. Eleverna därifrån har något högre betyg men vi kan inte vara helt säkra på att de klarar kommande studier bättre (se Vlachos rapport från Konkurrensverket och LR:s om betygsinflation (kommer blogginlägg om det senare)), men vi vet också de är mer kostnadseffektiva (se SNS kunskapsöversikt om Valfrihetens konsekvenser).

    Detta är såklart bara ett skrap på ytan, men det tecknar en bild över vissa av problemen. Min bedömning är nog att det som haft störst negativ effekt på elevernas resultat är den nedtonade lärarrollen i bemärkelsen att lärare inte varit de som i alla lägen lett och styrt undervisningen mot tydliga mål parat med otrolig slapphänthet kring lärarbehörighet och uppföljning av resultaten.

  3. […] mellan kommuner (1) I mitt tidigare inlägg om effekt av föräldrars utbildningsnivå refererades Jan-Eric Gustavssons och Kajsa Yang-Hansens […]

  4. […] är av att exempelvis föräldrar har olika utbildningsbakgrund (vilket jag har skrivit om här tidigare). Milt uttryckt tycks det som om Timbro strävar i både motvind och uppförsbacke och […]

  5. […] icke-representativt urval (jag har skrivit om sambandet mellan dessa variabler tidigare, se inlägg här). Share this:TwitterFacebookGillaGillaBe the first to like this. Taggad kvalitetsarbete, […]

  6. […] ett tidigt inlägg på den här bloggen skrev jag om hur samvariationen mellan föräldrarnas sammanvägda […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: