Hur ska vi förstå det här med PISA-undersökningarna egentligen?

Då och då är jag ute och föreläser om olika saker genom jobbet. Under hösten 2010 och våren 2011 handlade många föreläsningar om de kommande förändringarna i betygsystemet, i synnerhet de förändrade kunskapskraven. I en föreläsning som handlar om betyg, betygsystem och betygsättning är det oundvilkigt att också prata resultat- och betygsutveckling i svensk skola och i en sådan föreläsning är det nästan oundvilkigt att få frågor om vad de internationella undersöknignarna såsom PISA, TIMSS och PIRLS egentligen säger oss.

En föreställning om exempelvis PISA-undersökningarna som jag då och då stöter på är att de i grunden skulle vara ointressanta, detta i och med att de endast säger något om hur de svenska elevernas resultat placerar sig i relation till andra länders. För den som intar denna hållning betyder det alltså att en försämring i PISA-undersökningarna egentligen endast är en försämrad placering relativt andra länder, vilket lika gärna kan bero på förbättrade prestationer i andra länder som att det skulle bero på försämrade prestationer i Sverige.

En ytterligare annan ståndpunkt jag ibland möter är att PISA-undersökningarna är ointressanta för att de mäter sådana kunskaper som prioriteras i andra länder och som nödvändigtvis inte prioriteras i Sverige.

Båda dessa hållningar bedömer jag som rakt felaktiga och att bortse från de resultat som framkommer i exempelvis PISA-undersökningarna vore att blunda för viktiga fakta.

För det första mäter dessa undersökningar inte alls endast sådant som skulle vara ointressant för Sverige. De mäter visserligen inte elevernas förmåga att analysera och resonera om samhällsvetenskapliga frågor, men PISA-undersökningarna mäter bland annat elevernas läsförmåga vilket i många avseenden kan ses som ett nödvändigt villkor för det tidigare. För det andra erbjuder samtliga dessa undersökningar en möjlighet att studera svenska elevers faktiska kunskapsutveckling över tid, något som är rakt omöjligt genom exempelvis det svenska betygsystemet.

Vad visar då undersökningarna? Sammantaget visar undersökningarna att de svenska elevernas kunskaper på olika sätt försämrats från slutet av 1990-talet och fram till dags dato. Exempelvis visar TIMSS-studien från 2003 att de svenska eleverna i årskurs åtta 2003 presterade sämre än eleverna i årskurs sju 1995. Det är ett tapp på ett års matatematikkunskaper på mindre än tio år.

PISA-undersökningen från 2009 är också mycket intressant i och med att den presenterar viktiga resultat vad det gäller svenska elevers läsförmåga. Den visar att de svaga läsarna vuxit i andel samtidigt som de starka läsarna blivit färre. De redan svaga läsarna är också de vars förmågor försämrats i störst utsträckning. Ett exempel från rapporten:

Undersökningen visar också hur resultatvariationen ökat dels mellan skolor och dels inom skolor:

Resultaten från undersökningen ger också ytterligare en indikation på hur likvärdigheten i det svenska skolsystemet försämrats över tid. Skolverket anmärker också på det faktum att Sverige är ett av få länder som uppvisar samvarierande kunskapsförsämring och försämrad likvärdighet. Skolverket skriver (sammanfattning, s.8):

Det samlade intrycket, utifrån resultaten i PISA 2000 och 2009 är att Sverige inte längre intar en topposition när det gäller likvärdighet i skolsystemet. Med avseende på likvärdighetsaspekter är Sverige numera ett genomsnittsland. Denna relativa nedgång beror inte så mycket på att övriga länder kommit ikapp utan den främsta orsaken är att likvärdigheten i Sverige har försämrats under tidsperioden. Dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat, dels har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor ökat och dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund förstärkts. Sverige är ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten försämrats samtidigt.

Att inte intressera sig för resultaten från de internationella undersökningarna framstår ur detta sken som ett allvarligt misstag enligt min mening.

Annonser
Taggad , ,

2 thoughts on “Hur ska vi förstå det här med PISA-undersökningarna egentligen?

  1. […] med resultaten från andra internationella kunskapsmätningar (som jag skrivit tidigare om här) så finns det en hel del positiva resultat för Sveriges del i ICCS-studien. Bland annat så visar […]

  2. […] ett tidigare inlägg har jag skrivit om varför de internationella studierna som PIRLS, PISA och TIMSS röner så stor […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: