Hur mycket dalar intresset för gymnasieskolans yrkesprogram?

Det har nog inte gått någon förbi att en av nyheterna med gymnasiereformen GY2011 var att alla program inte längre ska ge allmän högskolebehörighet per automatik, utan att detta i så fall får läsas till för de elever i yrkesprogrammen som vill ha en sådan. Det är kring detta den huvudsakliga politiska striden har stått och det är så klart i grund och botten en ideologisk fråga.

Jag ska med detta inlägg inte beröra den frågan, det är en fråga för förtroendevalda politiker, utan  jag ska uppehålla mig vid vilken effekt detta har fått på elevernas intresse för yrkesprogrammen. Gymnasiereformens antagonister tillmäter nämligen denna förändring ett stort förklaringsvärde gällande den nedgång av andelen förstahandssökande till yrkesprogrammen som vi nu ser efter gymnasievalen förra året. Media har också i olika omgångar hakat på denna nyhet.

Men hur stor är egentligen nedgången av andelen förstahandssökande? Är den så stor som motståndarna vill göra gällande?

Nej, den är faktiskt något mindre. Det huvudsakliga skälet till detta är att de uppgifter som figurerat i media har baserats på en jämförelse av andelen elever som går ett högskoleförberedande program nu mot andelen som gick ett studieförberedande program i den förra gymnasieskolan (i vilken mån man nu kan tala om ”studieförberedande program” i den förra gymnasieskolan, det var inte helt givet vilka som var vad). Det största felet som begås när man jämför på detta sätt är att det förra mediaprogrammet ofta räknas som ett yrkesförberedande program, men som i den nya gymnasieskolan inkorporerats som en inriktning till det samhällsvetenskapliga programmet. För att ge en mer rättvisande bild av intresset måste därför statistiken korrigeras, enklast genom att räkna mediaprogrammet som ett studieförberedande program tidigare (under antagandet att intresset skulle vara ungefär detsamma, allt annat lika). Givet detta ser utvecklingen av andelen förstahandssökande ut som följer:

Nedgången för yrkesprogrammen är som synes odiskutabel, men intresset är ännu inte svalare än vad det var åren 1998-2001. Grafen visar också att yrkesprogrammens glansdagar åren 2006-2009 snarare var ett undantag än regel.

I övrigt visar också detta hur ivriga medierna är att vara först med att utvärdera nya reformer, trots att det ännu finns för litet underlag för att egentligen göra sådana.

Annonser
Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: