Kritiska röster om evidensbaserad skolforskning

Jag läste en artikel i Lärarnas tidning idag, skriven för Pedagogiska magasinet, som handlade om viss kritik som riktas mot den ökande efterfrågan på evidensbaserad skolforskning (evidensbaserad forskning och effektutvärderingar har jag skrivit om tidigare här). Kärnan i kritiken består i en rädsla att lärare ska bli allt för styrda av den evidensbaserade forskningens resultat, så till den grad att de inte längre är de som i huvudsak får avgöra vad som ska ske i klassrummet och med vilka metoder undervisningen bedrivs. En rädsla för allt för klåfingriga skolpolitiker framkommer också, dels genom att dessa kommer att vilja se vissa typer av undervisningsmetoder mm, dels för att detta är ett hot mot den fria forskningen om forskare ska styras av politiska beställningsjobb av effektutvärderingar och liknande.

Jag kan inte låta bli att slås av hur bakvänt detta resonemang känns ur ett lärarperspektiv. Som tidigare lärare känner jag själv en tilltro till och en förhoppning att evidensbaserad forskning och effektutvärderingar ska (skulle) kunna skydda mig som lärare från just klåfingriga skolpolitiker som inte stannar utanför klassrummet, samt att det ska (skulle) ge mig ytterligare belägg för att vissa saker jag tror på fungerar samt ge mig vägledning och idéer på områden jag antingen inte behärskar eller som jag på förhand dömt ut som icke-fungerande.

Låt mig ge några exempel:

1. Många lärare skyr idén att ha åldersintegrerade klasser. Trots detta är det väldigt vanligt förekommande, i synnerhet i glesbygd. Varför? Därför att det är ekonomiskt rationellt så klart (men ofta motiverat av pedagogiska skäl). Ur ett lärarperspektiv är det därför skönt att Knut Sundell och Ann-Charlotte Edlund vid Socialstyrelsen samt Elly-Ann Johansson och Erica Lindahl vid IFAU kan påvisa att åldersintegrerade klasser har negativa effekter för eleverna genom effektutvärderingar.

2. Många lärare skyr påtvingad ämnesintegrering, inte minst lärarna på Ross Tensta Gymnasium. I det sammanhanget är det skönt som lärare att kunna påvisa att Hatties metastudie Visable Learning visar på låga effekter av ämnesintegrering (översatt till svenska och i förkortad form från SKL här).

3. Som nyutexaminerad gymnasielärare hade jag i alla lägen föredragit om mitt kollegium varit organiserat i ämnesarbetslag snarare än programarbetslag. Lokala skolpolitiker i exempelvis Malmö har beslutat att man i alla lägen ska ha det senare utan att kunna leda kunskapsmässiga effektivitetsvinster hos eleverna i bevis. En effektutvärdering skulle göra susen och om den motbevisar min hypotes så böjer jag mig direkt.

4. Nu sprider sig datorkonceptet 1-1 som en löpeld över Sverige och vissa kommuner genomför de största skolsatsningarna i mannaminne. Min gissning är att många lärare, och kanske i synnerhet äldre, känner sig överkörda av detta och dessutom maktlösa inför att de inte längre avgör hur deras undervisning skall läggas upp. Ur ett sådant perspektiv är det positivt att forskning är på gång, om än utan att ännu fullt ut kunna uttala sig om effekter, men som åtminstone kan bidra till en mer nykter syn på eventuella positiva effekter (än den som förordas av de med vinstintressen i upphandlingarna).

5. Sist men inte minst: Debatten om Sollentunas iPads i grundskolan skulle ha tett sig helt annorlunda om det funnits belägg för den ena eller andra sidan. Som det är nu måste lärarna låta sin undervisning styras av Stockhaus politiska idéer om en framtidsskola i framkant utan att de själva är övertygade om att det är det bästa sättet att bedriva undervisningen. Ett stycke evidensbaserad forskning borde vara på sin plats.

Avslutningsvis ska det också sägas att det tycks bakvänt att tro att lärarens professionella autonomi skulle minska i takt med ökad kunskap. Minskar läkarens autonomi och yrkesstatus i takt med ökade kunskaper om effektiva behandlingsmetoder? Nej, det är nog snarare saker som ordinationsrätten, förmågan att ställa diagnos, behörighetsregleringar, hantverksskickligheten hos kåren samt den höga graden av spcialisering hos de praktiserande som upprätthåller autonomin.

Annonser
Taggad , ,

One thought on “Kritiska röster om evidensbaserad skolforskning

  1. […] kvalitativa metoder, och generaliserbarheten har varit därefter (jag har skrivit om detta tidigare här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: