Fritt skolval, fri forskning och fri åsiktsbildning

Ingen med ett intresse för politik kan ha missat spektaklet kring SNS kunskapsöversikt ”Konkurrensens konsekvenser” som släpptes i slutet av förra året. Jag skriver ‘intresse för politik’ trots att det handlar om forskning och publicering av sammanställda forskningsresultat (i form av en kunskapsöversikt som sagt). Detta beror på att den debatt som följde publiceringen var en ideologisk debatt snarare än en debatt om de faktiska resultat som rapporten redogjorde för. Se till exempel Timbros utspel här eller vårdföretagarnas näringspolitiska chef Håkan Telenius (som helt ogenerat medger att han inte är ”någon vetenskapsman” men som ändå kan konstatera att rapporten håller en låg nivå) här.

Vad är då grejen? Jo, rent generellt kan forskningen inte (ännu?) belägga att konkurrensutsättningen av välfärdssektorn har lett till några större effektivitetsvinster, vilket också konstateras i kunskapsöversikten. Enligt Timbro är detta ett uttryck för att SNS sprider ”myter” om valfriheten samt att lanseringen av boken är synnerligen ”perspektivlös”.

Timbro har sedan tidigare varit inne i denna debatt, i synnerhet vad det gäller skolan. I detta fall har det i mångt och mycket handlat om att motbevisa att valfrihetsreformerna på skolans område haft en segregerande effekt samt att dessa skulle ha bidragit till att skolans likvärdighet försämrats över tid. Man har också, som framgår av den länkade artikeln ovan, försökt avfärda betydelsen av kommunaliseringen samt rikta om fokus kring vilka de egentliga effekterna är av att exempelvis föräldrar har olika utbildningsbakgrund (vilket jag har skrivit om här tidigare). Milt uttryckt tycks det som om Timbro strävar i både motvind och uppförsbacke och deras försök att alternera bevisföringen lyckas inte. På bara några veckor har ytterligare viktiga undersökningar och studier släppts som ytterligare ökar motlutet för Timbro, främst gäller detta Skolverkets studie om likvärdighet i grundskolan över tid, Lärarnas Riksförbunds kongressrapport ”En skola för alla eller endast för en del” samt en studie om skolmarknadens geografi som presenterades på DN Debatt helgen som gick (i sin replik ändrar dock tillsist Timbro strategi och menar att skolpolitik handlar faktiskt inte endast ”om empiri utan också om principer”).

Jag får nog säga att jag själv blev förvånad över den debattstorm som följde efter lanseringen av SNS kunskapsöversikt. Jag är själv inte bevandrad i forskningen om andra välfärdsområden än om skolan, men skolan har jag väl ändå förhållandevis bra koll på och min bedömning av Jonas Vlachos kapitel om skolan (”Friskolor i förändring”) är att det på ett mycket förtjänstfullt sätt redogör för vilka kunskaper vi fram till dags dato har om valfrihetsformernas effekter på skolområdet: Elever vid fristående skolor har mer välutbildade föräldrar än de i kommunala. Bäst resultat – och de med mest välutbildade föräldrar – går i icke-vinstdrivande friskolor. Elevsammansättningen i vinstdrivande friskolor är ungefär som de kommunala skolornas. De högre betygen till trots så finns det inga systematiska skillnader i hur elever vid kommunala eller fristående skolor presterar i PISA-testerna, vilket riktar sökljuset mot tänkbara skillnader i betygsättningspraktiker som Skolverket pekat på (se studier här och här). Detta tycks påvisa att det inte finns några större kvalitetsmässiga skillnader i undervisnings etc. Störst förklaringsvärde för höga betyg har graden av konkurrens på den lokala utbildningsmarknad där skolan ifråga återfinns, inte huvudman (exempel här, här och här). Ungefär så kan väl en mycket kort och komprimerad sammanfattning se ut.

Det egentligen enda område där en markant skillnad syns mellan fristående och kommunala aktörer (inom samtliga undersökta sektorer) är graden av kundnöjdhet; brukare är överlag mer nöjda med de tjänster de får via privata aktörer än via det allmänna och det kan ju vara gott nog i sig. Men låt oss då – än så länge – vara ärliga med detta. Om vi ännu inte kan leda effektivitetsvinster i bevis via konkurrensutsättning så bör de som förespråkar konkurrensutsättningen förändra sin argumentation. Det kan låta självklart, givet kunskapsläget, men effektivitets- och kvalitetsargument återkommer fortfarande i argument för ökad konkurrensutsättning, inte minst i den pågående utredningen kring införandet av ett friskolesystem inom Svenska för invandrare (SFI), där regeringen menar att ett införande av SFI-peng (likt skolpengen i friskolesystemet) ”väsentligt [skulle] kunna höja kvaliteten” i verksamheten.

Vi väntar med spänning för att se hur det blir med den saken.

Annonser
Taggad , , , , ,

3 thoughts on “Fritt skolval, fri forskning och fri åsiktsbildning

  1. […] skrev i ett tidigare inlägg om SNS kunskapsöversikt Konkurrensens konsekvenser. Lyckligtvis har sakdebatten på det tema som […]

  2. […] med den undersökning de hade gjort. Jag har också skrivit några tidigare inlägg, bland annat här och här, som handlat om det begränsade stöd forskningen hittills funnit för att […]

  3. […] Notera att dessa analyser är gjorda med data på skolnivå, vilket innebär en skillnad mot att ha data på individnivå vilket många andra studier har. Total R2 i modell 2 är 57,2 % Läs mer om friskoleeffekter här, här och här. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: