Besked om förväntad framgång, tack!

I början av juni utsåg regeringen Skolverkets förre generaldirektör Per Thullberg till ny utredare för utredningen ”Förbättrade resultat i grundskolan”. Enligt direktiven (dir 2012:53) ska utredaren:

  • bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan och motsvarande skolformer kan förväntas få avsedd effekt.
  • utreda vilka relevanta data som behövs för att i ökad utsträckning kunna utvärdera reformer inom de obligatoriska skolformerna, dvs. grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan,
  • om det behövs, lämna författnings- eller andra förslag för att öka tillgången till sådana data, och
  • belysa hur reformer inom de obligatoriska skolformerna bör genomföras för att underlätta utvärdering av reformerna.

För det första så är upplägget av hela utredningen lite lustigt. Det finns de som riktat kritik mot den av Björklund och regeringen förda skolpolitiken för att den inte lett till resultat snabbare, främst med näring hämtat från Mckinsey-rapporterna som visar att effekter av förändringar kan uppnås inom sex år, givet att det är rätt förändringar som genomförs. Ur detta perspektiv framstår utredningen som ett beställningsjobb för att dels tysta denna kritik, och dels för att faktiskt försöka belägga att reformerna kommer att få positiva effekter.

Det andra som är anmärkningsvärt med utredningen är något som jag påpekat i tidigare inlägg, nämligen hur svensk praxis kring uppföljning och utvärdering av reformer har förändrats över tid. Denna utredning är ett nytt exempel på detta genom att man, långt i efterhand, börjar fundera över hur man ska följa upp och utvärdera de reformer som genomförts och dessutom – till råga på allt! – i efterhand funderar över vad man överhuvudtaget behöver för att kunna följa upp och utvärdera reformerna (punkterna 2-4). Alla chanser att bedöma effekter genom kontrollgrupper är som bekant förlorade i och med att försöksverksamhet inte genomförts.

För det tredje – och avslutningsvis – så finns det sedan tidigare en mycket gedigen och läsvärd genomgång av samtliga skolpolitiska reformer som är på gång sedan 2006 tillsammans med en bedömning av vilka effekter dessa reformer kan förväntas få avseende de centrala problem som svensk skola brottas med. (Se Peter Fredrikssons och Jonas Vlachos rapport till Finanspolitiska rådet från 2011 här).

Annonser
Taggad , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: