Gynnas flickorna av kvinnliga lärare?

Psykologen Bertil Törestad skrev i mitten av augusti på Newsmill att det “är för många kvinnor i skolans värld” och att detta kan vara en viktig del i förklaringen av flickornas högre meritvärden (vilket jag skrivit om tidigare här). Törestad skriver:

Om vi drar ut ovanstående resonemang lite längre så kan flickornas överlägsna skolresultat till okänd del faktiskt förklaras med att det intellektuella klimatet i den obligatoriska skolan präglas av just verbalitet och relationsinriktade aktiviteter. Pojkar får alltså i betydligt mindre utsträckning sina förmågor uppmuntrade.

Kritiken har inte låtit vänta på sig, bland annat har skolbloggaren och tillika ordföranden för Lärare i Moderna språk, Helena von Schantz, uttalat sig på Skolvärlden.se.

Om man ser förbi den något hätska debatt som brutit ut så finns det några saker i detta som jag är mer intresserad av. Det första gäller vilka belägg Törestad har för att hans tes sannolikt skulle stämma. Han lämnar en referens till en egen studie genomförd med longitudell data för 812 svenska skolelever (se abstract här) vilken uppvisar resultat som antyder att flickor har något starkare i verbala kunskapsprofiler och pojkar något starkare spatiala dito (detta tycks ligga i linje med tidigare resultat på området, se mitt tidigare inlägg som länkades ovan). Enligt studien tycks elever med mer verbala kunskapsprofiler också prestera bättre resultat högre upp i skolsystemet.

Är detta konstigt eller förvånande? Nej, det ligger väl ungefär i linje med tidigare kunskaper från forskningen och det förvånar sannolikt ingen lärare heller; elevers språkkunskaper har sannolikt ett gott förklaringsvärde på övriga kunskapsresultat i skolans andra ämnen.

För det andra tycks Törestad antyda att närvaron av verbalt orienterade kvinnliga lärare i skolan generellt missgynnar pojkar. Detta påstående belägger aldrig Törestad, kanske för att det finns andra resultat som antyder att en sådan effekt inte finns, i alla fall inte i Sverige. I Skolverkets studie ”Könskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval” (2006) finner man inga belägg för tesen. Skolverket skriver:

[Resultaten] ger dock inget stöd för hypotesen att lärarens kön skulle påverka könsskillnaderna i måluppfyllelse. […] Det går alltså inte att hitta någon samvariation mellan aggregerade mått på lärares kön och differensen mellan könen. (s.72)

Det ska bli spännande att följa debatten och se om Törestad har andra resultat att presentera för att belägga sitt påstående.

Annonser
Taggad , , , , , , ,

4 thoughts on “Gynnas flickorna av kvinnliga lärare?

  1. Kön påverkar förstås på många olika sätt. Om det bara finns kvinnliga syslöjdslärare och manliga träslöjdslärare sänder det ut en signal som påverkar – helt oberoende av deras metodik och egenskaper. Samtidigt måste varje lärare kunna möta samtliga sina elever. Vi har ju i princip alla både manliga och kvinnliga elever och kan inte undervisa så att det bara passar somliga.

  2. Intressant läsning. Det tackar jag för. //Fredrik

  3. klalin skriver:

    Låt oss utvidga begreppet. Det är för många kvinnor i världen, vilket uppenbarligen missgynnar de manliga raketforskare som befolkar newsmill och andra intellektuella vattenhål. Eftersom dessutom härskarteknikerna numera blottlagts torde vi gå en mörk framtid till mötes. Tesen understryks av att två, 2! kvinnliga fotbollsspelare beretts plats i årets sommar…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: