Fullgör grundskolan sin plikt?

I dagarna släppte Skolverket preliminär statistik över andelen gymnasiebehöriga elever som lämnade årskurs nio i våras. Detta är fortsatt dyster läsning då endast 87,6 procent av eleverna var behöriga till något gymnasieprogram (83,5 procent var behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen).

Detta innebär att 13 345 16-åringar inte kan börja ett nationellt gymnasieprogram denna höst.

Ett angeläget perspektiv på detta misslyckande som sällan diskuteras, är att detta i grund och botten innebär att den svenska staten (läs den svenska lagstiftande och verkställande makten) inte fullgör sina skyldigheter gentemot de medborgare som de i sin tur ålagt en utbildningsplikt.

Den svenska skolplikten innebär som bekant att alla barn mellan 7 och 16 år är tvungna att genomföra en nioårig grundskoleutbildning. Med detta följer en skyldighet för det allmänna att tillhandahålla sådan utbildning samt för föräldrarna/vårdnadshavarna en medföljande skyldighet att tillförse att deras barn deltar i utbildningen. De sistnämnda är de enda som i direkt mening kan lagföras om de inte uppfyller sina skyldigheter.

Det centrala problem som jag vill peka på med detta inlägg är att, i fallet med de icke-behöriga eleverna, det allmänna i stor utsträckning inte fullgör sin plikt gentemot dessa elever. Det allmännas skyldighet sträcker sig nämligen längre än till att bara inbegripa att erbjuda eleverna utbildning – det allmänna ska också tillförse att samtliga elever också genomgår den med minst godkända betyg i samtliga ämnen. För elevernas del så följs således skolplikten av en kunskapsgaranti; det allmänna garanterar eleverna vissa kunskaper genom skolplikten.

I läroplanskommitténs slutbetänkande ”Skola för bildning” (SOU 1992:94) beskrivs denna garanti på följande vis:

Till skillnad från strävansmål anger ”uppnåendemål” de kunskaper alla elever skall garanteras att få i grundskolan. (s.15) […] Dessa mål uttrycker det som alla elever minst skall ha med sig när de lämnar grundskolan och som det är skolhuvudmannens och skolans ansvar att alla elever får. (s.142)

Den adekvata frågan som måste ställas gällande de många obehöriga blivande gymnasieeleverna är, enligt min mening, om det allmänna gör tillräckliga ansträngningar för att fullgöra sina plikter gentemot de pliktbelagda eleverna?

Annonser
Taggad , , ,

4 thoughts on “Fullgör grundskolan sin plikt?

  1. Zoran skriver:

    Mycket, mycket intressant!
    Se din mejl…

  2. […] skola – den viktigaste framtidsfrågan om du frågar mig. Jag har sedan innan skrivit ett inlägg som handlar om vilket svek detta är mot de elever som lämnar grundskolan utan de kunskaper som de […]

  3. […] utan behörighet till gymnasiestudier. Jag har skrvit om detta i tidigare inlägg här och här. I det senare reses frågan om grundskolan fullgör sin plikt gentemot de skolpliktiga […]

  4. […] tycks således inte garantera framgång). Eleverna är av lag tvungna att infinna sig där, men det allmänna lyckas för dessa elever inte fullfölja sitt åtagande att få eleverna godkända. Nästa problem ligger också i hur man klarar grundskolan. Elever med […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: