Om konsten att välja bland resultat – Skolledarförbundet i särskådning

I början av oktober i år släpptes ytterligare en IFAU-rapport, denna gång om Rektorers betydelse för skola, elever och lärare. Ett problem med att mäta effekter av olika skickliga rektorer är att det är svårt att finna en relevant kontrollgrupp som det går att jämföra mot. Det är möjligt att man skulle kunna finna en indikator som mäter rektorers skicklighet och sedan jämföra grupper som har höga och låga sådana värden, men problemet är att det alltför ofta blir för trubbiga mått (som jag exempelvis skrev om gällande Kristianstadspolitikern Jonas Fasths studie av skolstrukturella faktorer). Det är också rakt omöjligt att bedöma ett faktiskt utfall mot ett kontrafaktiskt, det vill säga att försöka skatta hur det hade blivit om vi inte hade haft den rektor vi hade och så vidare.

Ur detta perspektiv är ovan nämnda IFAU-studie snillrik genom att författarna till den använder en grupp som de kallar för ”bytesrektorer”, det vill säga rektorer som de kan följa från en skola till en annan när de byter arbetsplats, för att på så sätt få fram mått på de avtryck som rektorerna lämnar på respektive skola. Några av de centrala resultaten sammanfattas i denna tabell (hämtad från sida 11 i rapporten):

Vad motsvarar dessa effekter? Rapportförfattarna använder ett tankeexperiment där de illustrerar skillnaderna av att ha en rektor i den 30:e percentilen respektive den 70:e avseende positiv inverkan på respektive område där effekterna skulle motsvara en förbättring (om byte av rektor från 30:e till 70:e) om motsvarande 3,1 meritvärdespoäng i grundskolan, 3,5 procent bättre resultat på de nationella proven och 2,5 procent större andel elever som klarar de grundläggande kursmålen (s.12f).

En central del i rapporten är dock när dessa resultat sätts i relation till andra resultat i undersökningen. Exempelvis visar undersökningen att rektors påverkan är störst på små skolor, där de kan påverka studieresultat och provresultat mest. Störst påverkan har de också på fristående skolor. Dessa resultat slår också igenom på betygsinflationsmåttet som används i studien och det är tydligt att vissa rektorer ser till att driva igenom en mer generös betygsättning än andra. Dessa resultat ligger helt i linje med sådana resultat jag redogjort för i tidigare blogginlägg om betygsinflation här och här, och de ger också ytterligare stöd för de resultat som framkom av Lärarnas Riksförbunds undersökning Betygsättning under påverkan(2011).

Sammantaget tycks alltså studien visa på anledningar att ge både ris och ros till rektorer, något som är väl värt att ta fasta på. Något jag personligen tyckte var roligt att ägna mig åt när studien publicerades var att följa upp vilka delar av rapporten som Sveriges skolledarförbund valde att fokusera på. Gissa vilka och kolla facit här!

Annonser
Taggad , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: