Månadsarkiv: november 2012

Om ”att skapa framtidens skola”

Det stora brittiska bolaget Pearson släppte för ett tag sedan en rapport från deras projekt ”The learning curve”. Hela projektet bygger på insamlingen och upprättandet av en databas där intresserade kan sysselsätta sig med att göra komparativa undersökningar med olika variabler för en stor uppsättning länder.

I deras rapport ramlade jag dock över en slutsats som jag ofta möter i mitt arbete och som jag tycker är lika märklig varje gång. Det är slutsatsen att vi måste utforma skolan för ”framtidens utmaningar” eller för ”de framtida kraven som kommer att ställas på dagens ungdomar” (nummer 5 i bilden). I svensk kontext är detta slagord som många gärna använder i sin retorik mot många av de reformer som Jan Björklund och Alliansregeringen initierat sedan makttillträdet 2006.

Alldeles oavsett vad man tycker om de reformer som genomförs så undrar jag hur mycket tanke det ligger bakom uttalanden av detta slag, att vi måste ”skapa framtidens skola” efter ”framtidens utmaningar”? Vad menar folk egentligen med det?

Initialt kan det låta vettigt och det är svårt att tänka sig varför man skulle argumentera emot idén, men min frågeställning i detta inlägg är om det överhuvudtaget är möjligt att skapa en ”framtidens skola efter framtidens utmaningar”.

Problemet ligger nämligen i att vi för att kunna skapa en skola idag, som långsiktigt bemöter de krav som framtiden (läs ‘det framtida samhället’ eller ‘den framtida arbetsmarknaden’ eller något liknande) kommer att ställa på de elever som genomgått den, måste kunna förutspå vilka specifika kompetenser som kommer att krävas av dessa elever i framtiden. Hur ska vi någonsin kunna förutspå det? Skulle utbildningsvetenskapen kunna förutspå det? Knappast.1

Min åsikt är därför att det bästa vi kan ägna oss åt i skolan är att förmedla sådana kunskaper som dels utgör själva fundamentet för de akademiska ämnena samt, i den grad som är möjligt, förmedla kunskaper om var forskningsfronten ligger i olika kunskapområden och vad vi inte har en blekaste aning om.

Låt mig hänge mig åt lite anekdotisk bevisföring. Min mamma och pappa började i den spirande unga svenska grundskolan 1965, gick ut därifrån 1974 för att sedan gå över till fyraårig teknisk linje och lämna denna som färdiga gymnasieingenjörer 1978. De som ivrigt påpekar att vi måste utforma ”en framtidens skola” bör rimligtvis anse att mina föräldrar därför gått i ”dåtidens skola”.

Och det är väl ett rimligt antagande att de också gjorde det? De gick i en skola som var uppbyggd av genomgående statliga regleringar. Deras grundskoletid styrdes av reglerade timplaner, regelstyrning av verksamheten (till skillnad från dagens tydligare målstyrning), behörighetsregleringar för lärare och rektorer, ett byråkratisk finansieringssystem som till och med reglerade klasstorlekar och så vidare. Mig veterligt stötte de aldrig på en dator under hela sin skoltid, de hade förvisso miniräknare men dessa kunde inte illustrera grafer med mera utan dessa fick ritas för hand under räkneoperationerna. Ritningar och konstruktionsplaner ritades för hand och hållfastheter beräknades manuellt.

Kunde skolmyndigheter, riksdagsmän, pedagogisk expertis och Svenskt näringsliv vid denna skolpolitiska tidpunkt förutspå vilka effekter internet skulle få på skola och arbetsliv? Knappast. Har mina föräldrar stått handfallna inför denna fullkomliga revolution av kommunikationsmöjligheter, förlamade av okunskap? Knappast!

Min mamma mötte aldrig begrepp som IKT, interaktiva mötesplattformar och presentationsteknik under sin skoltid, men idag jobbar hon med det till daglig dags och är en viktig spindel i nätet (!) i kommunkationskanalerna på hennes arbetsplats. Herregud, till och med pappa gör ju powerpointpresentationer då och då!

Är detta ett inlägg därför ett upprop mot att vi ska sluta prata om IKT, en-till-en-satsningar och betydelsen av varierande redovisningsformer för eleverna? Knappast. Ska vi aktivt ta avstånd för att ta in nya impulser i skolans undervisning? Absolut inte! Det är däremot ett inlägg som manar till lite sans, balans och eftertanke:

Skolan. Skapar. Inte. Kompletta. Och. Färdiga. Människor.

Människor fortsätter att utvecklas och lära sig saker genom hela livet, såsom mina föräldrar. Om skolan lyckas förmedla centrala kunskaper inom ämnesområden, som stått sig över tid och visat sig vara viktiga byggstener för våra fortsatta vetenskapliga framsteg, så räcker det långt. Om skolan dessutom lyckas ödmjuka eleverna som passerar genom systemet så pass mycket inför all den okunskap vi som människor fortfarande besitter, så är de rustade att ta emot och handskas med de utvecklingssprång som komma skall.

Precis som mina föräldrar har gjort.

Noter

1. Se exempel på liknande debatt på ekonomistas tidigare här och här gällande huruvida geologi och nationalekonomi ”är vetenskaper” eller ej).

Taggad , , ,

RUT-avdrag för läxhjälp?

Jag undviker i så stor utsträckning som möjligt att vara politisk i denna blogg och har för avsikt att fortsätta med det. Jag kan dock inte låta bli att länka till Jonas Vlachos mycket välskrivna inlägg på Ekonomistas om regeringens förslag att tillåta RUT-avdrag för läxhjälp. Läs!

http://ekonomistas.se/2012/11/28/avdrag-for-privatundervisning-dyrt-och-ojamlikt/

Taggad , , , , ,

Löneskillnader mellan kön och grunder för lön

I förra veckan läste jag en artikel på pendeltåget som fångade mitt nyfikna intresse. Artikeln handlade om hur löneskillnaderna ökar mellan män och kvinnor i Stockholms län:

20121126-194418.jpgArtikeln avslutas med att konstatera att skillnaderna inte kan förklaras av utbildningslängd i och med att kvinnorna i Stockholms län har högre utbildningsnivå än männen.

Det tycks uppenbart att detta sätter fingret på ett reellt jämställdhetsproblem, men jag undrar om det är det jämställdhetsproblem som journalisten tänker sig? Istället för att endast vara ett fall av lönediskriminering så kan detta nog också vara ett fall av snedrekrytering till den högre utbildningen.

Det den som tog fram statistiken nämligen också borde ha kollat upp direkt i undersökningen var att, utöver att endast kontrollera för kvinnors respektive mäns utbildningslängd, även kontrollera för vilken utbildning respektive kön har läst. Tyvärr är det ju nämligen som så att en hel radda långa universitetsutbildningar inte leder till höga löner och tyvärr är också kvinnor – i många fall – starkt överrepresenterade på dessa utbildningar. Solklara exempel på detta är olika lärarutbildningar och inte minst olika sjuksköterskeutbildningar med tillästa specialistutbildningar som aldrig tycks löna sig för individen.

Den intresserade ska självfallet läsa Sacos återkommande livslönerapport som släpptes idag, i vilken det med all önskvärd tydlighet visas hur dåligt avlönade i synnerhet svenska gymnasielärare är.

Den som har gjort kontroller för vilka utbildningar som lästs får gärna meddela hur förklaringsvärdet påverkas.

Taggad , , , , , , ,

Kvalitetseffekter av friskolor

Frågan om vilka effekter friskolereformen har haft på det svenska skolväsendet är väldigt intressant. Jag har sedan innan skrivit om bland annat Dagens samhälles artikel om effekter av friskolor där jag framhöll vissa problem med den undersökning de hade gjort. Jag har också skrivit några tidigare inlägg, bland annat här och här, som handlat om det begränsade stöd forskningen hittills funnit för att friskolereformen skulle ha inneburit några större kvalitets- eller effektivitetsvinster för skolväsendet. Som tur var så hade jag någon liten inskjuten bisats i ett av dessa inlägg som sa att forskningen i alla fall inte ”hittills” kunnat belägga några större effektivitetsvinster av friskolereformen, för nu tycks det som en av de första seriösa studierna som kan belägga vissa vinster har kommit.

20121109-153900.jpgAnders Böhlmark och Mikael Lindahl har via IFAU släppt en populärvetenskaplig version av deras större studie. I denna studie, med data från 1992 och framåt, finner de vissa små men signifikanta effekter på samtliga elevers resultat i respektive kommun, dvs såväl de som själva gått i friskolor och de som gått i kommunala.

Precis som i de tidigare inläggen jag länkat till ovan blir den metodologiska frågan hur de kontrollerar för bl.a. betygsinflation och annat intressant. I IFAU-studien redogör de kort för sina tillvägagångssätt, kontroller och känslighetsanalyser och refererar sedan till huvudstudien vilken jag själv inte läst.

För den som är intresserad av denna fråga i stort rekommenderar jag att hålla utvecklingen av detta under uppsikt: Kommer studien att följas av en metodologisk debatt? Kommer fler studier som kan belägga positiva effekter och att det därigenom skett ett genombrott mot tidigare forskning på området? Kommer andra studier att peka bort från dessa resultat?

Ett första forum för den intresserade att hålla uppsikt över är SNS vilka gav ut den tidigare omnämnda Konkurrensens konsekvenser. De kommer att avhandla studien under ett seminarium med bl.a. Jonas Vlachos i panelen. Gissningsvis kommer han att ha vissa saker att kommentera gällande studien.

————

Uppdatering:

SNS-seminariet har nu varit och Vlachos har skrivit ett inlägg på ekonomistas.se om sina kommentarer till studien.

Taggad , , , , , , , , , , ,