Kvalitetseffekter av friskolor

Frågan om vilka effekter friskolereformen har haft på det svenska skolväsendet är väldigt intressant. Jag har sedan innan skrivit om bland annat Dagens samhälles artikel om effekter av friskolor där jag framhöll vissa problem med den undersökning de hade gjort. Jag har också skrivit några tidigare inlägg, bland annat här och här, som handlat om det begränsade stöd forskningen hittills funnit för att friskolereformen skulle ha inneburit några större kvalitets- eller effektivitetsvinster för skolväsendet. Som tur var så hade jag någon liten inskjuten bisats i ett av dessa inlägg som sa att forskningen i alla fall inte ”hittills” kunnat belägga några större effektivitetsvinster av friskolereformen, för nu tycks det som en av de första seriösa studierna som kan belägga vissa vinster har kommit.

20121109-153900.jpgAnders Böhlmark och Mikael Lindahl har via IFAU släppt en populärvetenskaplig version av deras större studie. I denna studie, med data från 1992 och framåt, finner de vissa små men signifikanta effekter på samtliga elevers resultat i respektive kommun, dvs såväl de som själva gått i friskolor och de som gått i kommunala.

Precis som i de tidigare inläggen jag länkat till ovan blir den metodologiska frågan hur de kontrollerar för bl.a. betygsinflation och annat intressant. I IFAU-studien redogör de kort för sina tillvägagångssätt, kontroller och känslighetsanalyser och refererar sedan till huvudstudien vilken jag själv inte läst.

För den som är intresserad av denna fråga i stort rekommenderar jag att hålla utvecklingen av detta under uppsikt: Kommer studien att följas av en metodologisk debatt? Kommer fler studier som kan belägga positiva effekter och att det därigenom skett ett genombrott mot tidigare forskning på området? Kommer andra studier att peka bort från dessa resultat?

Ett första forum för den intresserade att hålla uppsikt över är SNS vilka gav ut den tidigare omnämnda Konkurrensens konsekvenser. De kommer att avhandla studien under ett seminarium med bl.a. Jonas Vlachos i panelen. Gissningsvis kommer han att ha vissa saker att kommentera gällande studien.

————

Uppdatering:

SNS-seminariet har nu varit och Vlachos har skrivit ett inlägg på ekonomistas.se om sina kommentarer till studien.

Annonser
Taggad , , , , , , , , , , ,

6 thoughts on “Kvalitetseffekter av friskolor

  1. Lars P Syll skriver:

    Hej igen Pontus!
    Har idag publicerat en artikel om just den här frågan på min blogg och ser nu att du tydligen tagit upp delar av problematiken här på din blogg redan för några dagar sedan. Återkommer gärna med synpunkter.
    http://larspsyll.wordpress.com/2012/11/14/hojer-friskolorna-verkligen-elevernas-kunskapsniva/

    • pontusbackstrom skriver:

      Jag ska läsa med intresse!

    • pontusbackstrom skriver:

      Hej igen Lars!

      Gedigen och intressant artikel. Jag tycker att det metodologiska resonemang du för är mycket intressant och jag håller med dig på alla punkter. Jag tror dock att vi ser på det eventuella behovet av RTC-studier i svensk utbildningsvetenskap från två olika håll, du från en diskmaskinshorisont och jag från en gräsklipparhorisont. Jag tror inte att RTC-studier som handlar om diskmaskiner som redan fungerar idealt är det svensk skola behöver mest, utan jag tror att det verkliga behovet finns gällande RTC-studier över krånglande gräsklippare.

      Problemet med mycket av den svenska pedagogiska forskningen – som vi är överens om sedan tidigare – är att den i stor utsträckning varit/är enisdigt inriktad på kvalitativa studier. Detta har inneburit att den vägledning forskningen har kunnat ge för yrkesverksamma lärare i många avseenden varit begränsad. De gräsklipparstudier som genomförts på krånglande gräsklippare har handlat om tre gräsklippare i Skåne, sex gräsklippare i Norrbotten och en åkgräsklippare i Dalarna. Alla studier har på förtjänstfulla sätt sökt förklara just dessa problem, men för mig som gräsklipparägare i Tumba är det alltid några ytterligare unika förhållanden härutöver som gör att jag har problem med min felsökning av just min gräsklippare. Som du påpekar skulle en RTC-studie lida av liknande problem med den externa validiteten som alla dessa kvalitativa studier men en RTC-studie som finner signifikanta effekter av olika typer av oljeblandningar i bränslet skulle kunna ge mig en bättre fingervisning om vad jag skulle kunna börja att undersöka gällande just min gräsklippare än vad många av de andra studierna ensamt skulle ge stöd för.

      Det kan vara så som så att jag vilseleds av min bakgrund som lärare och inte vetenskapsteoretiker, men mitt förhållningssätt kontra problemen med extern validitet i detta fall tycks i stora stycken handla om att jag – ur ett lärarperspektiv – är intresserad av sannolikheter för att en viss sak skulle kunna tänkas fungera eller inte, och i många sådana fall bedömer jag som att vissa typer av RTC-studier ger resultat som tydligare visar på vilka metoder som sannolikt skulle kunna tänkas ha någon effekt i större utsträckning än dess kvalitativa motsatser.

      Låt mig ge ett väldigt tydligt exempel. När jag jobbade som lärare undervisade jag en hel del elever med Aspergers syndrom. Det som är gemensamt för denna elevgrupp är att de i olika utsträckning kan ha problem med (i) Theory of mind, (ii) central koherens, (iii) exekutiva funktioner samt (iv) sinnesintryck (se exempelvis Skolverkets rapport ”Skolan och Aspergers syndrom” (2009). Något vi på skolan diskuterade mycket, både mellan lärare och skolledning, var vilken betydelse olika former av visualiserande didaktik skulle kunna ha för dessa elever. Vi prövade en massa olika former för detta och fann – på vår elevgrupp – att det hade positiva effekter i olika utsträckning. Om jag hade haft möjligheter är detta något jag skulle vilja undersöka i större skala (varför inte via en RTC-studie?) för att finna om (i) olika former av visaliserande didaktik generellt har starka postiva effekter för elever med Aspergers syndrom samt om (ii) en sådan didaktik (om signifikanta belägg finns för (i) även har signifikant positiva effekter på elever som inte har Aspergers syndrom?

      Generaliserbarheten av resultaten i denna studie skulle kunna ifrågasättas. Om signifikanta resultat framkommer, vad är det då som säger att samma effekter skulle finnas för alla elever med Aspergers syndrom alldeles oavsett vilken lärare, vilken skola, vilket samhälle, vilken kontext mm de återfinns i? Förmodligen inget talar för det. Men – och här kommer min lärarbakgrund tillbaka – skulle inte resultat av detta slag (om vi antar att sådana resultat skulle framkomma av studien) fungera som ett gott tips till lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom? ”Så som kunskapsläget är just nu, tycks sannolikheten vara förhållandevis stor att en visualiserande didaktik skulle kunna ha positiva effekter för elever med Aspergers syndrom – så testa och se!”

      • Lars P Syll skriver:

        Tack för dina synpunkter Pontus. Synnerligen intressanta. Och det här visar väl om något också att praktiker och teoretiker faktiskt kan kommunicera på ett givande sätt.
        Samtidigt tror jag de olika utgångspunkterna – diskmaskin eller gräsklippare – delvis också förklarar en del av meningsskillnaderna som kvarstår.
        Låt mig få rekommendera läsning av Cartwright/Hardies bok – där den ene just är en utrerad vetenskapsteoretiker och den andre en praktiker – som jag tror – med sin i grunden praktiska policyinriktning borde vara av intresse för alla som vill kunna ta ställning till de här frågorna med välunderbyggda argument

  2. […] slutet av förra året släpptes en IFAU-rapport som har analyserat effekterna av friskolereformen avseende elevernas studieresultat. Rapporten var […]

  3. […] vilket många andra studier har. Total R2 i modell 2 är 57,2 % Läs mer om friskoleeffekter här, här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: