Betyder begåvningen betydligt mindre (än vad vi trott)?

”Motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna. Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Det är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket.”

Så inledde Skolverket sitt pressmeddelande från i onsdags (5/12) när de släppte rapporten ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”.

Studien handlar om det som inom forskningen kommit att kallas för ”icke-kognitiva förmågor”, det vill säga sådana egenskaper och förmågor som personer har och som påverkar dels deras studieframgång och men dels också deras framgång i yrkeslivet med mera. Dessa förmågor – flit, engagemang, uthållighet, förmåga att planera mm – skiljer sig från de traditionella ”kognitiva” förmågorna (terminologin är lite skum, jag vet) i det avseendet att de inte mäts med vanliga IQ-test eller liknande. Internationell forskning har visat att dessa förmågor i stor utsträckning påverkar sannolikheten att en elev lyckas i skolan, utöver att eleven bara skulle ha rätt kognitiva förutsättningar.

högpresterandeAtt Skolverket sedan innan intresserat sig för dessa förmågor och deras förklaringsvärde på skolframgång har jag skrivit om tidigare, då i skepnad av en konferens som handlade just om betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Denna nysläppta studie tycks därför vara en logisk fortsättning på detta intresse.

Det var dock inte utan att vi var några på jobbet som hajjade till när vi först läste Skolverkets pressmeddelande och sedan rapporten. Hur belägger de egentligen påståendet att ”medfödd begåvning behöver tonas ned” för att det inte är så betydelsefullt som vi har trott? Det låter uppseendeväckande (och det tyckte nog också många av de tidningar som hakade på nyheten)!

Vid en närmre granskning är jag inte helt övertygad om att Skolverket belägger detta påstående. Skolverkets tillvägagångssätt är att de studerar skillnader i hur två resultatmässigt olika elevgrupper svarar på de elevenkäter som också görs i samband med de stora internationella studierna PIRLS, PISA och TIMSS (samt lärar- och föräldrasvar). De två elevgrupperna är de fem procent elever som presterar bäst på respektive test (95:e percentilen) och de fem procent som presterar runt det svenska medianvärdet (47,5:e-52,5:e percentilen). Skolverket studerar hur dessa elever presterar över tid på proven samt hur de svarar på dessa enkäter. Genom analysen av enkätsvaren finner de statistiskt signifikanta skillnader i de indikatorer de menar mäter icke-kognitiva förmågor och drar därigenom slutsatsen att dessa skillnader är mycket mer betydelsefulla än vad vi tidigare trott – de är till och med mer betydelsefulla än kognitiv begåvning.

Det är i synnerhet några saker som får i alla fall mig (och mina kollegor runt fikabordet imorse) att tveka inför slutsatserna. För det första har Skolverket inte kontrollerat för faktisk begåvning hos berörda elever. Ingenstans i studien finns någon indikation på huruvida man faktiskt har kontrollerat för om de högst presterande eleverna faktiskt också är mer begåvade än de medelpresterande och inte endast bättre på icke-kognitiva förmågor.

För det andra så gör Skolverket inte allvar av den fundering som man till och med lyfter i metodavsnittet. Där skriver man, apropå denna invändning, att:

Huruvida elevernas uppfattningar har att göra med individuella karakteristika, eller omständigheter i den omgivande miljön, framgår inte i analysen. Inte heller framgår det om elevernas uppfattningar föregår deras goda prestationer eller om de är en konsekvens av dem.

I slutsatserna är också detta något Skolverket återkommer till, nämligen att de högst presterande genomgående har högutbildade föräldrar som också tycks vara väldigt aktiva och deltagande i sina barns skolgång. Det tycks inte alls osannolikt att dessa elever både har ärvt goda kognitiva förmågor av sina föräldrar och lärt sig en uppsättning framgångsrika icke-kognitiva beteenden och förmågor från dem.

Till dess att Skolverket presenterar en analys som faktiskt kontrollerar vad som är hönan och ägget i det här fallet, så tänker jag ta det säkra före det osäkra och försöka stimulera både mina barns kognitiva och icke-kognitiva förmågor.

Annonser
Taggad , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: