PIRLS och TIMSS 2011 – resultat från nya studier

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om varför de internationella studierna som PIRLS, PISA och TIMSS röner så stor uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten i Sverige. I inlägget pekade jag också på varför det fortsatt finns ett stort behov av att Sverige faktiskt också deltar i dessa studier, och det handlar inte så mycket om att det är kul att jämföra sig med andra länder, utan snarare om att det svenska utvärderings- och uppföljningssystemet inte har lämpat sig för att följa faktisk kunskapsutveckling över tid (se även inlägg om betygsinflation här).

Få intresserade kan ha missat att resultaten för 2011 års TIMSS och PIRLS-undersökningar släpptes häromdagen. Skolverket sammanfattade resultaten i några centrala punkter (rapporterna kan laddas ned från samma sida):

– Läsning årskurs 4. Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp.
– Matematik årskurs 4. Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
– Naturvetenskap årskurs 4. Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet. Det är första gången vi ser en resultatförbättring i de internationella undersökningarna sedan början av 2000-talet.
– Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
– Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.

Det finns dock de som menar att dessa studier är av ondo och att vårt deltagande är ett uttryck för den mätnings- och bedömningshysteri som de anser att skolan – den svenska skolan i synnerhet – är utsatt för. Därom kan man tycka vad man vill, men precis som jag också påpekade i det tidigare inlägget, som jag länkade ovan, så finns det också de som menar att det inte är någon mening att fästa uppmärksamhet vid dessa internationella undersökningar med anledning av de inte mäter sådant som vi i Sverige vare sig är intresserade av eller sådant som inte återfinns i våra läro- och kursplaner. Skolverket har sedan tidigare uppmärksammat denna kritik och genomför därför återkommande analyser av samstämmigheten mellan vad som mäts i de internationella studierna och de svenska styrdokumenten.

I samband med publiceringen av PIRLS- och TIMSS-resultaten släpptes därför nu också en rapport skriven av Caroline Liberg och Åsa af Geijerstam som analyserar samstämmigheten mellan PIRLS-testet och de svenska styrdokumenten (Lgr11) samt i de svenska ämnesproven för år 3. I rapporten skriver de (s.42):läsande

”De genomförda analyserna pekar på att överensstämmelsen mellan kursplanerna och PIRLS ramverk samt mellan Äp3 [nationella ämnesprovet i svenska för årskurs 3] och PIRLS-testet är god. I såväl kursplanernas syfte som PIRLS ramverk beskrivs läsande utifrån ett brett angre[p]pssätt och betydelsen av att kunna läsa för att aktivt kunna delta i samhället lyfts fram som central. I båda fallen genomförs test som lyfter fram två centrala typer av texter, litterära och informativa, och de syften som är förknippade med läsande av dem. Frågor som används för att mäta elevernas förståelse överlappar också till stor del. De skillnader som finns beror dels på att PIRLS genomförs i årskurs 4 medan Äp3 genomförs i årskurs 3, dels på att PIRLS har ett något annorlunda syfte och design än de svenska styrdokumenten och Äp3. Genom att PIRLS genomförs med elever i årskurs 4 ingår bland annat något mer avancerade former av läsförståelsefrågor än i Äp3.”

Annonser
Taggad , , , , , , ,

4 thoughts on “PIRLS och TIMSS 2011 – resultat från nya studier

  1. Lars P Syll skriver:

    Mycket bra artikel [även om jag nog tycker att du oftare kunde nöja dig med hängslen och skippa livremmen – dvs. läsarna skulle nog uppskatta om du vågade vara tydlig med vad du själv tycker, det behöver ju inte bli mer ”politiskt” för det.]

  2. […] Samtidigt får PISA-hysterin märkliga effekter på debatten. Det tycks ibland som att alla debattörer kan hitta något i PISA-undersökningarna som stödjer just den ståndpunkt de alltid har haft. Hur kommer detta sig egentligen? Främst har det nog att göra med att det är förhållandevis få som verkligen läser PISA-rapporterna. Detta syns tex bland de som försökt bortförklara PISA-nedgången för svensk del med att PISA-testerna ”mäter något annat än vad vi är intresserade av i Sverige”. Ett sådant påstående kan sannolikt endast komma från den som inte tagit del av vilka frågor som ställs och hur de ställs i testerna. Överensstämmelsen mellan det som mäts i PISA och vad som betonas i de svenska kursplanerna analyseras för övrigt av Skolverket och svenska forskare kontinuerligt, läs tex här. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: