Förändringar i betygsystemet och lärares kompetensutveckling

Höstterminen 2012 lider mot sitt slut och runt om i landet sitter nu många lärare och betygsätter sina elever. Sedan höstterminen 2011 sätts betygen enligt ny skala och med nya kriterier.[1]

Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund släppte för några veckor sedan så är detta något som en stor andel lärare våndas inför. Undersökningen visade nämligen att 60 % av lärarna svarade att de ansåg att de inte fått tillräckligt mycket fortbildning för att kunna sätta betyg på rätt grunder innevarande läsår. Undersökningen visade också att det fanns ett tydligt samband mellan hur mycket fortbildning lärare fått och i vilken grad de kände sig trygga med förändringarna i betygsystemet.

fortbildning_betyg

1. Signifikant skiljt mot samtliga övriga svarsalternativ; 2. Signifikant skiljt mot C och D; 3. Signifikant skiljt mot samtliga övriga svarsalternativ; 4. Signifikant skiljt mot samtliga övriga svarsalternativ; 5. Signifikant skiljt mot A och B; 6. Signifikant skiljt mot samtliga övriga svarsalternativ. (tabell från s.24)

Resultaten från denna undersökning redogjordes för och debatterades i SVT:s Agenda i samband med att rapporten släpptes. I debatten framhöll Jan Björklund att denna typ av oro som lärarna ger uttryck för med stor sannolikhet skulle kunna uppmätas inför varje terminsavslutning i och med att betygsättning som praktik är en mycket delikat och svår uppgift.

Jag håller med om att det är en svår uppgift att sätta betyg, men jag tycker att ett sådant argument förbiser en väsentlig del av resultaten från rapporten. Dessa osäkra lärare måste nämligen kontrasteras mot den grupp lärare som anser att de fått tillräckligt med fortbildning och som svarar att de i hög grad kommer att kunna sätta betyg på rätt grunder detta läsår. Först genom denna jämförelse framkommer det reella likvärdighetsproblem som undersökningen belägger: Det finns en stor andel elever som betygsätts av lärare som själva känner sig mycket osäkra på betygssystemet, samtitigt som en stor andel elever betygsätts av lärare som fått mycket fortbildning och som en konsekvens därav känner sig säkra på systemet.

Av rapporten att döma tycks alltså fortbildningsinsatserna vara otillräckliga. Man kan tycka att staten (och huvudmännen) borde ha lärt sig sin läxa efter betygsreformen i mitten av 1990-talet, i synnerhet efter den kritik som framkommit i Riksrevisionens granskningar 2004 och 2011. I 2011 års rapport drar revisionen slutsatsen att (s.10):

”Delat ansvar mellan stat och huvudman komplicerar styrningen. Skollagen innebär att elever har rätt till en likvärdig utbildning. En likvärdig betygssättning ingår som en del av detta offentliga åtagande. Ansvaret för att genomföra det offentliga åtagandet är uppdelat mellan staten och kommunala eller enskilda huvudmän. Den bild som framträder i granskningen är att en bidragande orsak till att betygssättningen ännu inte sker på ett likvärdigt sätt är att staten inte fullt ut använder sitt mandat att styra över betygssättningen och följa upp att verksamheten genomförs så som det är tänkt. Det kan ha sin grund i en osäkerhet om hur ansvaret är fördelat mellan staten och skolhuvudmännen. Granskningen ger indikationer om att det råder viss osäkerhet hos skolmyndigheterna om hur långt de bör utnyttja sitt mandat i fråga om styrning och stöd i förhållande till skolhuvudmännen. Det är inte effektivt och det riskerar att leda till att målen om en likvärdig betygssättning inte uppnås.”

Som om det inte vore nog med otydligheter så har frånvaron av generella statliga fortbildningsinsatser för lärarna öppnat upp för en fortbildningsmarknad där olika personer och företag har kunnat göra sig en hacka. Många skolor är nämligen (säkert vällovligt) intresserade av att köpa in föreläsare som kan föreläsa om de förändringar som har genomförts i betygsystemet. Problemet är bara att många av dessa är mycket oeniga om hur bestämmelser ska tolkas och implementeras vilket den förre Skolinspektionsutredaren Per Måhl tydligt påpekar i en debattartikel på Skolvärlden.se. Måhl skriver:

I artikeln Bedöma och sätta betyg skriver Steve Wretman: ”Vad som ska bedömas är hur eleven har använt de förmågor som kursplanetexternas syfte och kunskapskrav beskriver. Vad eleven vet, känner till eller har kunskap om ska inte bedömas, utan hur eleven tillämpar förmågorna på sina ämneskunskaper.” (s 13)

Av skollagen framgår att det är kunskapskraven som styr betygssättning. I kunskapskraven anges inte bara förmågor utan också sakkunskaper. Till exempel så ska lärare bedöma elevernas kunskaper om:

  • ”några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler”, (religionskunskap)
  • ”materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar”, (kemi)
  • ”hur man förebygger skador”, (idrott och hälsa)
  • ”språkets historia, ursprung och särdrag” (svenska) Etc!

Det vill säga, det är inte bara förmågor som ska bedömas. Även elevernas sakkunskaper — ”vad eleven vet, känner till och har kunskap om” — ska bedömas och betygssättas.


[1] För de elever som då gick i årskurs åtta samt för de som påbörjade gymnasieutbildning samma år.

 

—–

Uppdatering 2012-12-19:

Fick via en bekant tips på följande artikel som ytterligare belyser de problem som uppkommit i samband med den expanderande lärarfortbildningsmarknaden i Sverige:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/01/skolverket-sagar-oversattning-laroplanen

Annonser
Taggad , , , , , , ,

6 thoughts on “Förändringar i betygsystemet och lärares kompetensutveckling

  1. torestad skriver:

    Bedömningar av andra individers personlighet och deras prestationer kommer alltid att vara subjektiva till en icke försumbar del. Att tro att riktlinjer och ytterligare förklaringar från högre ord skulle underlätta betygssättningen torde vara utsiktslöst. Det enda som kan hjälpa lärarna på traven kan möjligen vara återkommande återkoppling från Skolverket om
    förra terminens betygssättningar vad gäller fördelningen mellan nivåer. Då kan Skolverket göra en bedömning om en inflation redan är på gång och utdela varningar om detta.

    • pontusbackstrom skriver:

      Du har rätt avseende att alla bedömningar alltid kommer att vara subjektiva i någon mening, oavsett utbildningsinsatser. Detta gäller i synnerhet i ett kriterierelaterat system som vi har nu. Däremot finns det problem som kan överbyggas genom fortbildningsinsatser för lärare, även i och med de reformer som nu genomförs. Låt mig ge ett tydligt exempel. I föregående kriteriesystem var det noggrant uttalat att endast kvalitativa skillnader i kunskaper, förmågor mm skulle betygsättas. I det kriteriesystem som nu införs finns tendenser och ordval som antyder, i de allmänna ämnena i synnerhet (där skillnaden blir mest uppenbar), att det också kan finnas kvantitativa aspekter som ska bedömas. I samhällskunskap syns detta bland annat som att det finns skillnader mellan att kunna redogöra för något ”översiktligt” eller ”utförligt”, att kunna en eller flera metoder och så vidare. Fler exempel finns från Lgr11 och gymnasieskolans yrkesämnen. Hur ska detta tolkas? Är det lagstiftarens mening att öppna upp för (fler?) kvantitativa dimensioner än tidigare? Om inte, hur ska ordens så fall förstås? Frågor som dessa finns bland lärarna och olika praktiker kommer att uppstå på olika skolor. Sådana diskrepanser kan man kanske förvänta sig (och acceptera?) inom ett kriterierelaterat system, men frågan är om lagstiftaren verkligen gör det? Vissa av dessa problem skulle kunna förhindras genom mer omfattande implementeringsinsatser, men det görs inte trots erfarenheterna från den förra reformen (se referenserna till Riksrevisionen i inlägget).

      Pontus

      • torestad skriver:

        Översiktligt eller utförligt? Om en lärare inte förstår skillnaden mellan innebörden i dessa ord tror jag inte någon utbildning räcker. Min elaka gissning är att en del lärare inte är bildade nog för att kunna göra differentiella omdömen. Man hänger upp sig på enstaka ord och vågar inte (med rätta kanske!) lita till sitt eget omdöme.

      • pontusbackstrom skriver:

        Av din kommentar att döma framstår det som att du själv inte har insikt i vad kunskapsbedömningar i barn- och ungdomsskolan innebär i svensk skola idag och vilka krav som ställs på lärarna i samband med dessa. Detta är inte en fråga om ordförståelse. Det är inte heller en fråga om att endast kunna göra differentierade kunskapsbedömningar. Det som är grunden i problemet är likvärdighetskravet. Slopa det och ingen lärare i världen skulle anse att det finns ett problem.

      • torestad skriver:

        Likvärdighetskravet kan inte uppfyllas med regelrätt fortbildning. Utbildarna i olika regioner av Sverige kommer med nödvändighet att tolka betygsnivåerna olika. En samstämmighet över hela linjen kan inte åstadkommas. Du kanske säger att man bör försöka? Det tycker inte jag är värt mödan. Låt de första betygen sättas och se vartåt det barkar. Likvärdigheten var ju inte speciellt god med det gamla systemet heller!

      • pontusbackstrom skriver:

        Jag håller med dig om att likvärdighetskravet med nödvändighet aldrig kommer att kunna uppfyllas till fullo, det ligger i de flesta kriterierelaterade systems natur (åtminstone när det gäller kunskapsbedömningar). Det jag menar är att vi just nu befinner oss i ett paradoxalt dilemma: Statsmakterna inför ett nytt kriteriesystem för skolan, dels i syfte att likvärdigheten ska öka. Tidigare regleringar av hur likvärdighetsprinicipen för skolan ser ut kvarstår. Parallellt med detta undlåter man sig att genomföra en bred fortbildningssatsning för att förankra det centrala tankegodset i vad förändringarna består i och vad de är tänkta att fylla för funktion. Skulle detta göras skulle ändå inte systemet bli helt likvärdigt, men en hel rad tidiga barnsjukdomar skulle kunna undvikas. Dessa erfarenheter gjordes i den förra betygsreformen och är belagda i en radda doktorsavhandlingar, av Skolinspektionen och av Riksrevisionen. Trots detta är samma misstag på väg att upprepas som det ser ut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: