Summativ eller formativ bedömning?

En tydlig trend som vuxit fram inom den pedagogiska bedömningsforskningen är att göra en distinktion mellan summativ och formativ bedömning. Skolverket beskriver skillnaden som att,

”En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte”

Den betydelsefulla skillnaden i Skolverkets – och andras – distinktion är alltså i vilket syfte bedömningen görs; är det för att mäta elevens befintliga kunskaper och summera ihop dessa (oftast till ett betyg) eller är det för att bedöma vart eleven befinner sig rent kunskapsmässigt och sedan använda detta som utgångspunkt för elevens fortsatta lärande?

Denna distinktion har också i stor grad omfamnats av de som är kritiska till betyg i skolan. Betygen, menar de, är ofta ett uttryck eller ett resultat av summativa bedömningar och hjälper inte eleverna vidare i sitt fortsatta lärande, ofta leder de till motsatsen menar de – att låga betyg dödar elevens fortsatta lust att lära.

Många av de som förespråkar denna distinktion har fått ytterligare vatten på sin kvarn då den numer legendariske (?) John Hattie i sin metastudie ”Visible learning” visat att formativ bedömning har stora effekter på elevernas lärande:
hattie_formativ

Bilden är hämtad från SKL:s svenska sammanfattning ”Synligt lärande” s.40.

För min egen del anser jag att denna distinktion många gånger leder mer fel än den leder rätt och detta tror jag kan bottna i hur man ser på distinktionen mellan de två typerna av bedömning och deras relation till varandra. Själv skulle jag nämligen vilja påstå att de inte är särskiljda från varandra; någon form av summativ bedömning är ett nödvändigt villkor för en formativ bedömning. Eller med andra ord: Formativ bedömning är möjlig om, och endast om, den föregås av summativ bedömning. För om man inte först mäter/summerar ihop elevens kunskaper, hur ska man som lärare (och elev) veta hur den fortsatta 20130116-133513.jpgundervisningen och det fortsatta lärandet ska se ut?

En ny studie från Australien av 36 000 elevers utveckling av läsförmåga, matematikkunskaper och kritiskt tänkande åskådliggör min poäng. Studien handlar nämligen om hur olika lärare använder sig av kunskapen om elevernas befintliga kunskaper (i vilka formativa syften de använder sig av den) och vilken utveckling det sedan leder till för olika elevgrupper (se grafen intill).

 

Annonser
Taggad , , , , , ,

5 thoughts on “Summativ eller formativ bedömning?

  1. torestad skriver:

    Märkligt att man så sällan i Sverige jämför kunskapsinhämtning som en följd av kunskapsprov versus formativ bedömning eller traditionellt lärande. Vågar man inte, kanske? Se på min blogg följande inlägg där jag ger några referenser där det tydligt visas att prov och tester inte bara mäter utan även befäster lärandet.

    http://torestad.blogspot.se/2013/01/fler-prov-i-skolan-ger-battre-larande.html

    • pontusbackstrom skriver:

      Jag är helt övertygad om att vissa prov kan utgöra förträffliga tillfällen för lärande och befästande av tidigare och nya kunskaper, samtidigt som vissa prov inte alls är det. Precis som att vissa läxor är bra och andra dåliga. Jag har tyvärr inte hunnit läsa några av studierna du refererar till, men reagerar på att det är samma forskare som står bakom samtliga studier. Hur förhåller sig dessa resultat till andra studier? Finner andra studier liknande resultat?

  2. torestad skriver:

    Det finns en hel del ytterligare referenser i de artiklar jag nämnt. Det viktigaste när det gäller att få bestående lärande är att eleven är tvungen att självständigt skapa associationer kring det aktuella stoffet. Det gör inte vid hemtentor, projektarbeten o dyl utan endast då eleven ensam måste sortera fram och fästa kunskapsprovens frågor på pränt.

  3. […] också ett tidigare inlägg här på bloggen om distinktionen mellan formativ och summativ […]

  4. […] Särskiljandet mellan summativ och formativ bedömning leder inte till ett konstruktiv förhållnin… […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: