Månadsarkiv: april 2013

Vad gör lärarna hela dagarna (i Sverige och andra länder)? #2

I föregående inlägg skrev jag kort om Skolverkets nya studie av grundskollärares arbetstid. En läsare ställde en intressant fråga i kommentartråden om hur lärares undervisningstid i Sverige förhåller sig andra länders. Sådana jämförelser blir också – såklart – intressanta att relatera andra länders resultat i förhållande till Sverige.

Skolverkets nya tidsstudie är som jag skrev i det förra inlägget intressant ur flera aspekter, inte minst för att den också bidrar till att täppa igen en kunskapslucka rörande hur mycket svenska lärare undervisar i förhållande till europeiska kollegor. I diagrammet nedan har jag utgått från Nordiska ministerrådets uppgifter om lärares undervisningstid i respektive länder och lagt till uppgifter från Skolverkets nya tidsstudie:arbetstid

Källa: Nordiska ministerrådet, Key data 2012 samt Skolverket, 2013.

Som diagrammet visar tycks svenska lärare spendera något färre timmar per år till undervisning av sin totala arbetstid i jämförelse med exempelvis Finland och Norge. Skillnaderna är dock inte stora och det är viktigt att notera att uppgifterna kommer från olika datainsamlingar och att jämförelsen därför haltar.

I diagrammet nedan jämförs undervisningstidens procentuella andel av arbetstiden (samma källa):arbetstid2

Hur förhåller sig då detta till de resultat som olika länder presterar i exempelvis PISA-undersökningarna? Diagrammet nedan är hämtat från professor Patrik Scheinins presentation till föreläsningen han höll under Kungliga vetenskapsakademins konferens om konsekvenser av marknadsstyrning av utbildning. Diagrammet visar (icke-)sambandet mellan undervisningstid per vecka (för elever) och PISA-resultat:

scheinin

Diagrammet visar tydligt att det inte går att dra några enkla slutsatser om sambandet mellan undervisningstid och resultat. De länder som toppresterar i PISA – såsom Finland, Korea, Shanghai och Singapore – har alla olika mycket undervisningstid per vecka för eleverna. I diskussionen om lärares arbetstid ger detta dock en viktig insikt, och det är att den arbetstid som lärarna inte spenderar på undervisning med stor sannolikhet är mycket viktig för elevernas resultat. Det vill säga den tid lärarna kan lägga på förberedelser inför undervisning, efterarbete såsom bedömning, reflektion, analys och egen utveckling samt bedömning och uppföljning av elever.

Om det är något som är välbelagt av till exempel tidigare arbetsmiljöundersökningar (referens i föregående inlägg) och inte minst av Skolverkets senaste tidsstudie är att detta är något som tycks behöva förbättras avsevärt i Sverige.

Ytterligare referenser till användbart data i dessa hänseenden finns i kommentarstråden till föregående inlägg.

Taggad , , , , ,

Vad gör lärarna hela dagarna (och helgerna)?

Få kan ha missat att lärarnas arbetstid, arbetsbörda och arbetsinnehåll är en ständigt återkommande fråga. Frågan är kanske inte lika stor i den allmänna skolpolitiken som den är i partsinterna debatten om lärares arbetsvillkor. Lärarna vittnar dock återkommande om hur arbetsbördan blivit tyngre med tiden, i synnerhet genom att den administrativa bördan har ökat (se till exempel denna arbetsmiljöundersökning som visar att 90 % av de tillfrågade svarar att den administrativa bördan ökat de senaste fem åren, främst på bekostnad av egen utveckling).

I veckan släppte Skolverket en ny tidsstudie i vilken de följt 3 626 grundskollärare och kartlagt hur, när och med vad de arbetar under dygnet. Undersökningen är mycket intressant, både rent metodologiskt och resultatmässigt. Utöver att visa att lärarna i snitt arbetar 48 timmar i veckan, exklusive några timmar under helgen, så visar också undersökningen hur arbetsuppgifterna fördelar sig under dagens lopp:

lärares tidsanvändning

Taggad , , ,