Om övergången till högskolan och hur debatten svänger

När jag var student pågick en intensiv debatt om högskolans fortsatta expansion. Den svenska högskolan hade sedan 1990-talet byggts ut kraftigt med fler utbildningsplatser och fler högskolor och universitet. Målet var – precis som för skolväsendets utbyggnad under hela efterkrigstiden – att tillgängliggöra utbildning för allt fler i befolkningen.

I graferna nedan illustreras den kraftiga utbyggnaden av den svenska högskolan dels mätt som antal studenter, dels mätt i andel av ungdomarna som inom tre år efter avslutade gymnasiestudier påbörjade högskolestudier:

antal platser

övergång_diagram

Uppgifter om antal platser är hämtade från Högskoleverkets årsredovisningar. Notera att man fram till år 1996 redovisade uppgifter per läsår för att sedan gå över till kalenderår. Uppgifter om övergång från gymnasie- till högskola är hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal.

Som graferna visar mattades utvecklingen av något under tidigt 2000-tal (som andel betraktat, elevkullarnas storlek varierar ju). Ungefär vid denna tidpunkt (jag minns inte exakt) formulerade den sittande socialdemokratiska regeringen det så kallade ”50-procentsmålet”, det vill säga att minst hälften av alla ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier innan de fyllt 25 år.
Målet var ambitiöst men mötte också mycket kritik. Från studenternas håll kritiserade man målet för att man befarade att ytterligare expansion skulle innebär ytterligare kvalitetsförsämringar, försämringar man tyckte sig ha sett under en längre tid (med stöd ibland annat Högskoleverkets rapporter). Oppositionen motsatte sig målet på liknande grunder och de kommande stora elevkullarna vållade ytterligare problem för regeringen; de stora elevkullar som skulle börja lämna gymnasieskolan några år senare (2005 och framåt) skulle innebära enorma investeringar i ytterligare utbildningsplatser för att möjliggöra för hälften av ungdomarna att påbörja högskolestudier (här finns en uppsats som redogör för den högskolepolitiska debatten under perioden).

Övergångarna till högskolan är intressanta att studera ur flera perspektiv. Dels ur de perspektiv som angetts ovan, dels ur perspektivet vilka effekter vissa samtida regelförändringar har fått såsom att möjligheterna till konkurrenskompletteringar i Komvux begränsades via det nya kvotgruppssystemet samt slopandet av den så kallade 25:4-regeln. För den intresserade har jag sammanställt följande tabell med data från Skolverket där vissa effekter av nämnda förändringar kan tänkas skönjas:

övergång_tabell

Annonser
Taggad , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: