School’s out – och betygen satta (på rätt grunder?)

Sommarlovstider är här, vilket betyder att lärarnas betygsättningstider börjar närma sig slutet för denna termin. I och med att förändringar har gjorts i betygsystemet har det varit extra turbulent nu ett tag, både i den allmänna skolpolitiska debatten och bland lärarna själva. Att betygskalan har förändrats från G-MVG-skalan till den nya A-F-skalan är egentligen ovidkommande, sånär som på att de nya mellanbetygen B och D saknar kriterier vilket skapat (och säkert kommer fortsätta skapa) viss irritation. Det här är dock en svår nöt att knäcka. Det har sedan lång tid tillbaka alltid funnits en politisk beställning på ett betygsystem med fler steg. Inför beredningen av det förra systemet, inför Lpo94, vill jag minnas att den politiska beställningen i direktiven var sex godkända steg. Lösningen nu, med en skala med fem godkända steg, men endast med nationella kriterier för tre av dem är en kompromisslösning. Inte så mycket en kompromisslösning mellan olika politiska idéer, utan en kompromisslösning mellan vad politiker vill och vad som är görligt inom ramen för ett kriterierelaterat betygsystem.

srThe short version av problemet är detta: Ju fler kriterierelaterade steg man vill införa i skalan, desto svårare blir att formulera distinkta skillnader mellan kriterierna som gör de tydligt skiljda från varandra. Betygsberedningen lyckades inte inför G-MVG-systemet, Skolverket lyckades inte nu inför A-F-systemet. För att skapa ett så rättsäkert system som möjligt är det egentligen enklast att bara ha två steg – ett godkänt och ett underkänt, som i fallet med uppkörning för körkort till exempel; antingen kan du köra bil (tillräckligt bra) eller så inte. Problemet är dock att vi tycks vara fast beslutna att vi ska använda betygsystemet för urval till högre studier, vilket kräver differentiering av eleverna efter resultat.

Att vi nu har en skala med fem godkända steg men med endast nationella kriterier för tre av stegen är kanske ändå inte det som diskuteras mest. Ur ett lärarperspektiv har ändå själva förändringen av kriterierna, till de nya kunskapskraven, varit det som diskuteras mest. Hur bör man bedöma skillnaden mellan att ”redogöra översiktligt” eller ”redogöra utförligt” för något? I jämförelse med detta, vad bör jag (och förhoppningsvis vi i kollegiet) kräva för att anse att det också görs ”nyanserat”?

Frågor av detta slag får redas ut i något annat forum än i denna blogg, men låt oss enas om två saker: Det kommer att dröja ett tag innan systemet sätter sig och det ÄR svårt att sätta rättvisa, rättssäkra och likvärdiga betyg. Apropå det sista så läste jag en mycket intressant artikel i Metro på vägen till jobbet för någon vecka sedan (23/5 2013, s.16). Artiklen handlade om hur förtvivlat svårt det är det här med bedömningar och betygsättning och i artikeln intervjuas en professor med inblick i det hela:

”- Det här är mycket svåra bedömningar eftersom det inte finns några säkra kriterier [för hur bedömningen ska gå till, mitt tillägg]. Dessutom är många kriterier kopplade till ett stort tolkningsutrymme. Två personer tittar på en och samma sak men ser helt olika saker.
– Det ska dock sägas att man från professionens sida blivit betydligt mer öppna för att ta till sig vetenskpalig kunskap på området de senaste tio åren. Men detta är inget för lekmän och min uppfattning är att de utanför professionen inte borde göra sådana här bedömningar”

(Ja just ja, jag kanske ska tillägga att artikeln handlade om juristers olikartade bedömningar och värderingar av förhör och hur det skapar ett rättsäkerhetsproblem inom rätssväsendet, och inte om lärare.)

Annonser
Taggad , , , , , , ,

2 thoughts on “School’s out – och betygen satta (på rätt grunder?)

  1. Fredrik Andersson skriver:

    Personligen gillar jag ”mellanstegen” som saknar givna kriterier (eller rättare sagt – det gör de ju egentligen inte, eftersom de ska mätas med hjälp av kraven för betyget ovanför). De leder till mer rättvisa genom att belöna de som gjort mer än de bara måste. Nu är jag gymnasielärare i samhällskunskap och historia och är medveten om att i just mina ämnen är kunskapskraven ovanligt tydliga och klara.

    • pontusbackstrom skriver:

      De undersökningar vi har gjort antyder att en tydlig majoritet likt dig gillar den utökade skalan så tillvida att de anser att den innebär en större elevrättvisa än föregående skala. Både en majoritet av elever och lärare tycks vara av denna uppfattning. Det tycks dock finnas de som vill ha mellanstegen men som inte är helt nöjda med ”till övervägande del”-lösningen, men som jag skriver i inlägget är det svårt att lösa detta för den som ska vara systemkonstruktören.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: