Förbättrade skolresultat genom ökad konkurrens?

Under slutet av förra året släpptes en IFAU-rapport som har analyserat effekterna av friskolereformen avseende elevernas studieresultat. Rapporten var intressant i och med att det generellt har varit väldigt svältfött med svenska kvantitativa studier om effekterna av friskolereformen och de slutsatser folk har dragit gällande reformens effekter har därför ofta haft en mer ideologisk resonansbotten än vetenskaplig.

Det finns några saker att poängtera gällande IFAU-rapporten. Dels finns det de som har haft viss metodologisk kritik att framföra, dels måste den uppmätta effekten betraktas som mycket liten. Ett av huvudresultaten i studien var nämligen att en ökning i andelen friskoleelever i årskurs 9 med 10 procentenheter var att förknippa med cirka 3 procent högre resultat i grundskolan. Sett till det genomsnittliga meritvärdet för grundskolan i riket läsåret 2011/12 skulle alltså en 10-procentig ökning av andel friskoleelever höja snittet med 6,3 betygspoäng, från 211 till 217,3. Då ska man också ha i minnet att denna ”10-procentiga ökning” redan skett i riket, från att friskolereformen genomfördes fram till idag då cirka 10 procent av alla grundskoleelever går i en fristående skola.

En kritiker skulle milt uttryckt kunna påstå att den 3-procentiga förbättringen var en dyrköpt förbättring sett till segregation och minskad likvärdighet.

fölster1I dagarna har det kommit ytterligare en undersökning på detta tema. Bakom undersökningen står Stefan Fölster och Reforminstitutet (som huvudsakligen finansieras av Stiftelsen fritt näringsliv). Undersökningen (som finns här) presenterades också i en debattartikel i Expressen där Fölster påstår att konkurrens på skolmarknaden förbättrar skolresultaten och att de kommuner där friskolor inte förekommer har försämrat sina resultat i störst utsträckning.

Denna slutsats, och fler därtill, drar Fölster efter att ha jämfört resultatutvecklingen (avseende andel obehöriga till gymnasieskolan samt andel underkända i ett eller fler ämnen i årskurs 9) i de kommuner som inte har friskolor och de kommuner som har en eller flera. Den undersökta perioden är 1999 till 2012.

Den uppmärksamme läsaren av rapporten (och debattartikeln) reagerar nog över dessa resultat. Kan de stämma? Har det inte skett en väldigt olikartad utveckling i övriga förutsättningar mellan icke-friskolekommunerna och de andra?

För att skingra dessa tvivel beskrivs i rapporten vissa av de kontroller som har gjorts. Man beskriver till exempel hur man har tittat på förändringen i föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever med utländsk bakgrund och konstaterar att utvecklingen varit snarlik i icke-friskolekommunerna och friskolekommunerna.

Denna övning måste dock betraktas som ett spel för galleriet. Att kontrollera om förändringarna i medelvärden mellan åren varit desamma är inte samma sak som att införa kontrollvariabler i en statistisk analys. Ett exempel: Tittar man på betygsmedelvärdena i grundskolan ser man att betygssnittet i årskurs 9 i kommungruppen ”förortskommuner till storstäder” var högre läsåret 2011/12 (217p) än vad det var i kommungruppen ”glesbygdskommuner” (203p). Samtidigt visar Fölsters undersökning att föräldrarnas utbildningsnivå (som har högst förklaringsvärde) ökat likartat för de båda kommungrupperna. Fölsters slutsats är alltså att detta innebär att eleverna i förortskommunerna presterar bättre än de i glesbygdskommunerna och – enligt hans idé om det kausala sambandet – detta för att de har fler friskolor. Fölster tycks alltså mena att föräldrarnas utbildningsnivå kan bortses från i denna jämförelse.

Det Fölster dock missar är ju att föräldrarnas utbildningsnivå fortsatt är mycket högre i dessa förortskommuner (2,28) än i glesbygdskommunerna (2,13) (enligt SALSA-datat var dessa uppgifter är hämtade ifrån). Om föräldrarnas utbildningsnivå lades till som en kontrollvariabel i analysen skulle sannolikt friskoleeffekten minska alternativt försvinna helt.

Med detta sagt, vad borde Fölster och Reforminstitutet alltså ha gjort för att prestera en mer korrekt analys?

Ett sätt att angripa frågan är bedriva klassisk hypotesprövning. Vi utgår från Fölsters slutsats, att kommuner med konkurrensutsatt skolmarknad presterar bättre än icke-konkurrensutsatta kommuner, som hypotes. Om denna stämmer bör det innebära att vi i en statistisk analys, där vi kontrollerar för i huvudsak föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas härkomst, ser signifikanta effekter av att skolmarknaden är konkurrensutsatt.

För att denna analys ska utgå från samma premisser som Fölsters undersökning använder vi samma utfallsvariabler som han gjorde, det vill säga andel elever som inte är behöriga till gymnasieskolan samt andel elever som är underkända i ett eller flera ämnen i årskurs 9.[1] Som förklarande variabler används andel pojkar, andel elever som själva är födda utomlands, andel elever med utländsk bakgrund men som är födda i Sverige och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Dessutom används en dummyvariabel (en variabel som endast markerar förekomst (1) eller icke-förekomst (0) av något) efter Fölsters uppgifter om vilka kommuner har respektive inte har friskolor samt en variabel över andel elever i kommunen som går i fristående skola.[2] Det kompletta datasetet kan laddas ned här för den som vill göra egna analyser i det. All data är hämtad från Skolverkets SALSA-databas samt Databas för jämförelsetal.

Ett enkelt sätt att undersöka effekten av dels den kodade Fölstervariabeln (”friskole- eller icke-friskolevariabeln”) och dels variabeln över andel elever i kommunen som går i en fristående skola, är att först göra en analys av de övriga variablernas förklaringsvärde på resultaten (en utfallsvariabel i taget), för att sedan tillföra de andra variablerna (en i taget) för att se om de tillför någon förklaringskraft till modellen i sin helhet.

I tabellen nedan redovisas resultaten av en sådan analys för den första utfallsvariabeln (andel behöriga till yrkesprogram)[3]:

tabell

Analysen visar att variablerna dels tillför mycket litet förklaringskraft till modellen, dels att de med nöd och näppe är signifikanta. Enskolevariabeln (dvs att kommunen bara har kommunal skola eller ej) förklarar endast 0,95 % av variationen och andel friskoleelever i kommunen förklarar endast 0,88 %, att jämföra med föräldrarnas utbildningsnivå som förklarar 20,6 %.

Vad som yttermera är intressant att notera utifrån analysen av dessa data är att effekterna inte är renodlat positiva. Den skattade effekten enligt modellen, för en kommun som går från att endast ha kommunal skola till att ha friskolor (allt annat lika), är en förbättring om 1,7 procent. Paradoxalt nog är effekten av andelen friskoleelever av kommunens elever negativ. Modellen estimerar – tvärtemot IFAU:s studie[4] – en försämring i behörigheten till yrkesprogram om 1,5 procent om andelen friskoleelever ökar med 20 procent.

Det är mycket viktigt att påpeka att dessa resultat indikerar mycket små effekter. Till exempel är det orimligt att andelen friskoleelever i en kommun skulle öka med 20 procent hur som helst. I det sammanhanget är en negativ effekt på behörigheten om 1,5 procent mycket liten.

Den viktigaste slutsatsen är dock att Fölsters undersökning bör tas med några rejäla nypor salt; de kommuner som år 2012 endast hade kommunala grundskolor tycks inte alls ha presterat avsevärt sämre än friskolekommunerna. Den positiva kausala effekten av konkurrens som Fölster uttalar sig om tycks knappt finnas, åtminstone kan den inte beläggas i det data han använt i och med att de små effekterna tycks ta ut varandra (avseende 2012).[5]

Det finns ytterligare några resultat av denna nya analys som bör nämnas. För det första är resultaten snarlika för samtliga utfallsvariabler. För det andra indikerar analysen en liten förändring från 2004 till 2012 (hela Fölsters tidsserie har inte analyserats), där Fölster-variablen var signifikant redan 2004 och med svagt negativ effekt för att vara fortsatt signifikant men med positiv effekt 2012. Andelen elever i friskola var inte signifikant 2004, men signifikant och med negativ effekt 2012.

Dessutom ökar modellens förklaringskraft mellan 2004 till 2012, från att förklara cirka 20 procent av variationen år 2004 till cirka 35 procent för år 2012.

Detta inlägg har författats med benäget bistånd av statistikern Oskar Eriksson som genomfört viktiga tester av resultaten från regressionerna.

Uppdatering 2013-09-02: Ett fel har upptäckts i ursprungstexten, varför en uppdatering gjorts. Felet gällde beskrivningen av effekten av dummyvariablen över friskole- eller icke-friskolekommun.


[1] I denna analys gör vi tyvärr inga kontroller för betygsinflation, vilket den tidigare forskningen indikerar ett behov av. Se tex denna IFAU-studie.

[2] Denna variabel har tidigare använts tex Jonas Vlachos som mått på konkurrens på skolmarknaden.

[3] Notera att behörighetsreglerna förändrats iom GY2011, och den tidigare variabeln ”andel elever med grundläggande gymnasiebehörighet” utgått. I datasetet som använts till denna undersökning används dock den gamla variabeln, precis som Fölster gör, för de föregående åren.

[4] Se not 5!

[5] Det är viktigt att påpeka att de data som använts i denna analys gäller kommuner som resultatenheter. Det betyder att resultaten kan bli andra om tex individdata skulle användas, vilket den omnämnda IFAU-studien gjorde. Notera också att det gäller olika utfallsvariabler.

Annonser
Taggad , , , , , ,

4 thoughts on “Förbättrade skolresultat genom ökad konkurrens?

  1. […] detta verkligen? Pontus Bäkström har berättigade […]

  2. […] betyg? Det finns bland annat en effekt av var man bor. Befolkning i storstäder har generellt högre utbildningsnivå (vilket korrelerar med högre betyg), större städer har oftare högre andel friskolor (vilket […]

  3. […] vilket många andra studier har. Total R2 i modell 2 är 57,2 % Läs mer om friskoleeffekter här, här och […]

  4. […] ge definitiva empiriska besked om hur utvecklingen sett ut över tid (se tidigare inlägg här och här). Ett tvisteområde har gällt i vilken mån en eventuellt ökande skolsegregation beror på ökad […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: