Etikettarkiv: effekter

Vad påverkar valet av gymnasieprogram?

Den som följer den skolpolitiska debatten vet att en av de största frågorna i samband med GY2011-reformen handlade om att förändringen av yrkesprogrammen skulle innebära att dessa per automatik inte längre gav allmän högskolebehörighet. Denna ordning hade rått i gymnasieskolan sedan programgymnasiereformen 1991, då de program som ersatte de tidigare linjerna gjordes treåriga och gav behörighet.

Den förändring som gjordes genom programgymnasiereformen kan ses som en ambitionshöjning för gymnasieskolan, med målet att ytterligare höja utbildningsnivån efter genomgången gymnasieskola. Ett problem som har visat sig över tid har dock varit att denna ambitionshöjning inte följdes av ökade insatser för att få alla elever att nå de nya ”högre” satta målen. Förlängningen av programmen, vilket innebar mer teoretiska studier för yrkesprogrammen jämfört med de tidigare linjerna, var inte den ensamma boven. Även införandet av en gräns för godkänt gjorde sitt. Dessa två förändringar tillsammans – mer allmänna ämnen och en godkäntgräns – visade sig slå hårt mot i synnerhet elever på yrkesprogram från arbetarhem och med låga meritvärden från grundskolan (se en intressanta IFAU-studier här och här).

Det tycks inte osannolikt att den här frågan skulle kunna bli aktuell igen i årets valrörelse, i synnerhet som det var den hetaste frågan för oppositionen inför GY2011-reformen. Oppositionen har också tagit det minskade söktrycket till yrkesprogrammen som ett uttryck för att eleverna inte är intresserade av yrkesprogram som inte ger allmän behörighet.

Det här har varit en fråga som ingen riktigt har kunnat besvara. Oppositionen har menat att det är ett solklart samband mellan reformen och det minskade söktrycket, regeringen att det beror på annat. Så hur är det då?

Frågan är kanske inte helt och hållet avgjord – detta kan mätas på flera olika sätt – men med stor sannolikhet har en undersökning från Lärarnas Riksförbund visat att verkligheten återigen visar sig vara lite mer grå i nyansen och inte så svart och vit som den framstår i partipolitiken. I en undersökning bland ett slumpmässigt, riksrepresentativt urval om 1000 elever som alla började gymnasieskolan år 2011 ställs frågan till de elever som övervägde att välja ett yrkesprogram men inte gjorde det varför de valde bort detsamma. Det visar sig att 6 % av den totala elevkullen övervägde ett yrkesprogram men valde ett högskoleförberedande på grund av behörigheten:

valavprogram

Undersökningen visar också andra intressanta saker, till exempel att hälften av eleverna som gick yrkesprogram också aktivt valde kurser för allmän behörighet samt att denna modell i sin helhet (att yrkesprogrammen kan leda till behörighet om sådana val görs av eleven) är den som har starkast stöd bland eleverna själva (56 % mot 29 % för att samtliga program skall ge det per automatik).

Alldeles oavsett hur denna debatt fortskrider och vilka förslag som läggs, så kvarstår den viktigaste frågan att lösa: Hur ska de många avhoppen förhindras? Den största otjänsten vi kan göra våra ungdomar är att inte få dem att fullfölja sina gymnasieprogram med godkända resultat.

Detta lyckades vi vare sig med innan GY2011-reformen och inte heller efter och det förblir alltjämt den överskuggande frågan.

Taggad , , , , , , , , ,

Skolval och segregation – forskningen och debatten därom

Inför Socialdemokraternas kongress i början av april blossade en debatt om det svenska friskolesystemet upp, detta som en följd av de många motionerna om vinstförbud i skattefinansierad välfärd som inkommit till kongressen. Vid sidan av frågan om vinster överhuvudtaget ska få tas ut eller inte handlade debatten också om vilka effekter friskolereformen har haft. Sidorna tycks vara lika oense i båda frågorna.

Vinstfrågan åsidosatt tycks motståndssidans huvudargument vara att friskolereformen har haft en starkt segregerande effekt på den svenska skolan. Segregerande i betydelsen att elevsammansättningen på skolnivå över tid har blivit alltmer homogen där elever med likartad bakgrund, likartade förutsättningar och ambitioner i allt större utsträckning går tillsammans. Förespråkarna å sin sida menar att skolsegregationen till störst del, fortsatt, förklaras av boendesegregationen (vilken vissa också menar har ökat) samt att friskolereformens största förtjänst är att den erbjuder elever en väg bort från skolor som de inte vill gå i. Newsmilldebatten mellan den tidigare chefredaktören för DN och sedermera friskoleintressenten docent Hans Bergström och den tidigare chefredaktören för Lärarförbundets medlemstidning Lärarnas Tidning Sten Svensson, utgör ett gott exempel på debatten. (Se Bergströms inlägg här, Svenssons här, Bergströms här och Svenssons här. Se också Cecilia Nykvist, vd Friskolornas Riksförbund här). Debatten har också fortsatt, se exempel här och här.

Parallellt med – eller som en följd av – denna debatt diskuteras också vilka effekter friskolereformen (och valfrihetsreformerna i stort) har haft på elevernas kunskapsutveckling, spridningen eleverna mellan samt likvärdigheten.

Det kan tyckas märkligt att de kan vara så oense om vilka effekter friskolereformen har haft, i synnerhet som det finns forskning på området. Problemet är dock att de olika studier som refereras ofta har olika utgångspunkter, grundar sig på olika antaganden och använder olika metoder (Friskolornas Riksförbund släppte en rapport inför s-kongressen som gör en genomgång av viss forskning på området, se här). Kännetecknande för debatten är också att det ofta saknas nyansering om vilka skillnader det är man pratar om, att man använder sig av statistiska jämförelser och analyser som inte alltid gör tillräckliga kontroller för till exempel elevbakgrund samt att man utgår från teoretiska antaganden om kausala samband mellan reformer (i detta fall ökad valfrihet på skolområdet) och utfall. Detta gäller både forskningen om eventuell skolsegregation samt den om likvärdighet och skolresultat.

Det sistnämnda – antaganden om kausala samband – är ett fenomen som ofta syns bland de som förespråkar friskolereformen och som vill tona ned eventuella segregerande effekter av densamma. Genom att hävda att friskolereformen möjliggör för alla elever att aktivt söka sig ifrån skolor de inte vill gå i – som de kanske hade hamnat i om närhetsprincipen gällde allena – så kommer en sådan reform inte att ha segregerande effekter (detta är den argumentation Cecilia Nykvist återkommit till).

Detta framstår minst sagt som en röra och man undrar ju stillsamt om det är något vi har tydlig kunskap om?

En hel del frågetecken i denna debatt rätas förtjänstfullt ut av Jonas Vlachos i ett tidigare inlägg på ekonomistas.se, allt med referenser till tidigare studier. Vlachos har också sedan innan bidragit till viktig nyansering i debatten om vilka segregerande effekter friskolereformen har haft i Sverige. Detta består främst i en indelning av fristående skolor i två grupper, en för skolor som drivs som aktiebolag (vinstdrivande) och en för skolor som drivs som stiftelser eller ideellt (icke-vinstdrivande).

Följande tabell från Vlachos kapitel om skolan i SNS kunskapsöversikt ”Konkurrensens konsekvenser” visar en uppdelning av detta slag:

tabell_vlachos

Tabellen visar tydligt hur de fristående skolorna som drivs som aktiebolag numer tydligt liknar de kommunala skolorna avseende elevsammansättning samt att det främst är i de ideella skolorna som en kraftig selektion sker (notera andelen flickor i dessa skolor).

I Skolverkets Lägesbedömning för 2013 så gör myndigheten en sammanfattning av den skillnad i elevsammansättning som vuxit fram och som indikerar varför det fortsatt är svårt att nå klarhet på området:

Rapporten visar att endast en del av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor kan förklaras med en ökad skolsegregation med avseende på skolornas socioekonomiska elevsammansättning. Skolorna verkar däremot bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. På så sätt delas eleverna upp efter resultat och dolda egenskaper snarare än efter traditionella mått på socioekonomisk bakgrund. (s.34)

Detta citat blir också aktuellt kring frågan vad som orsakar skolsegregationen – är det elevernas skolval eller är det boendesegregationen? Skolverkets analys indikerar att de i viss mån är inne på valet. Detta stämmer också överens med Bo Malmberg mfl forskning som indikerar att boendesegregationen inte ökat i sådan grad att det kan förklara ökad skolsegregation. Malmberg mfl pekar snarare mot skolvalet. Detta är dock inte klarlagt, utan en diskussion om detta pågår fortfarande (se också kommentarerna till inlägget som länkades ovan).

I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka vilken historik Sverige har i detta sammanhang. Sverige som land har en lång historia av att en mycket låg mellanskolvariation i resultat och vi har fortsatt – internationellt sett – en heterogen elevsammansättning på skolnivå. Vi har rört oss långt ifrån de tidigare låga nivåerna och har nu både en större mellanskolvariation än någonsin tidigare, kommunvariation och skillnader på individnivå.

Det finns många studier som visar på denna utveckling och jag har refererat en del i detta och tidigare inlägg. Jag tänkte avslutningsvis visa några av förändringarna med en del deskriptiv statistik. Viktigt att notera är att detta inte utgör några belägg för vad orsaken är till förändringarna – om det till exempel är skolvalet eller boendesegregationen – utan det beskriver endast en del av den utveckling som skett.

För det första kan man av statistiken konstatera att spridningen i elevsammansättningen har ökat. I följande tabell redovisas standardavvikelsen för några variabler (på skolnivå) för respektive år:

segr1

Källa: Egna bearbetningar av data från SIRIS. Antal skolor i analysen är 1248 år 2000 och 1657 år 2012. Notera att ett visst bortfall skett därefter som en följd av saknade uppgifter för vissa skolor.

En större standardavvikelse innebär att det råder större ”avstånd” åt båda håll från medelvärdet, dvs större spridning. Spridningen av elever med olika bakgrund har alltså ökat. Däremot har spridningen av andelen elever vars föräldrar högst har förgymnasial utbildning minskat något.

För att exemplifiera utvecklingen ännu tydligare har jag utgått från några helt subjektivt valda mått på elevsammansättning och tittat hur stor andel av skolorna som har vilken typ av elevsammansättning:

segr2

Tabellen visar några intressanta tendenser. Bland annat syns det att friskolorna tidigt särskiljde sig från genomsnittet avseende andel skolor som hade en elevsammansättning som nästan uteslutande bestod av elever med svensk bakgrund. 31 % av de fristående skolorna hade år 2000 en elevsammansättning som bestod till 99 % eller mer av elever med svensk bakgrund (av de kommunala skolorna var det 10 % av skolorna, snittet var 12 % som framgår av tabellen). Denna snedfördelning har minskat för de fristående skolorna, men är fortfarande högre än snittet. Samma utveckling syns avseende andel elever med utländsk bakgrund.

En intressant skillnad är också att andelen skolor där minst 60 % av eleverna har utländsk bakgrund (men själva är födda i Sverige) har mer än fördubblats under perioden.

Tabellen visar också, i synnerhet vad det gäller genomsnittet, att det tycks ske en viss förtätning av elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Andelen skolor där en tredjedel eller fler av eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning har fördubblats från år 2000 till 2012.[1]

För den ivrige uppsatsstudenten tycks det finnas möjligheter att öva sig i kvantitativ metod på detta område, exempelvis genom att studera elevsammansättningen i en kommuns skolor – både de kommunala och fristående – och hur eleverna bedömer respektive skolors status, kvalitet samt hur de skattar sin egen studiemotivation mm.

————

Vidare läsning för den intresserade via dessa länkar:

Skolverket – Likvärdig utbildning i svensk grundskola?
Skolverket – Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Sahlgren, Gabriel – Skolval, segregation och likvärdighet – vad säger forskningen?
Kallstenius, Jenny – De mångkulturella innerstadsskolorna – Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm


[1] Notera att inga kontroller har gjorts i tabellen för hur föräldrarnas utbildningsnivå ökat generellt i landet samt hur andel elever med utländsk bakgrund utvecklats under tidsperioden.

Taggad , , , , , , ,

Betydelsen av att bo i rätt kommun (och om att flytta för att få högre betyg)

I ett tidigt inlägg på den här bloggen skrev jag om hur samvariationen mellan föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå på kommunnivå och elevernas genomsnittliga meritvärden i grundskoleslutbetygen ökat kraftigt under 2000-talet. Nedan har jag sammanställt två grafer som illustrerar förändringen. Den första grafen visar sambandet mellan föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå på kommunnivå och elevernas genomsnittliga meritvärden i år 9 för 2002 och den andra motsvarande siffror för 2012.

betydelsen av hemkommun

All data är hämtad från Skolverkets SALSA-databas.

Som graferna visar har sambandet blivit starkare under den undersökta tioårsperioden. Ytterligare intressanta iakttagelser är att spridningen i elevernas genomsnittliga meritvärden har ökat. De högpresterande och de lågpresterande kommunerna har båda blivit några fler, vilket också syns genom att standardavvikelsen i elevernas meritvärden är större år 2012 än 2002. Denna ökning har skett samtidigt som spridningen i föräldrarnas utbildningsnivå minskat något.

Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

  • De ökande skillnaderna mellan landets kommuner visar att vissa kommuner klarar sitt utbildningsuppdrag bättre och andra sämre. Detta har både att göra med förutsättningar (kommunmedborgares utbildningsnivå, finansiella förutsättningar, elevbakgrunder mm) och kommunens kompetens att bedriva skola.
  • Ur ett elevperspektiv tycks det bli allt viktigare att bo i rätt kommun, i synnerhet för de elever som presterar under medianen. Tidigare studier har nämligen visat att det inte endast är de elever som har de bästa förutsättningarna (föräldrar med hög utbildningsnivå, höga inkomster, stort kulturellt kapital mm) som gynnas av att bo i dessa kommuner utan även de svagpresterande gynnas.
  • Den pågående utredningen om kommunaliseringens effekter under Leif Lewin, ska som bekant inte lämna några förslag till åtgärder. Den kommer dock att leda till en mycket viktig förändring: De som fortsatt förespråkar det kommunala huvudmannaskapet kommer att avkrävas helt nya svar om varför de gör det.
Taggad , , , , , , , , ,

Kvalitetseffekter av friskolor

Frågan om vilka effekter friskolereformen har haft på det svenska skolväsendet är väldigt intressant. Jag har sedan innan skrivit om bland annat Dagens samhälles artikel om effekter av friskolor där jag framhöll vissa problem med den undersökning de hade gjort. Jag har också skrivit några tidigare inlägg, bland annat här och här, som handlat om det begränsade stöd forskningen hittills funnit för att friskolereformen skulle ha inneburit några större kvalitets- eller effektivitetsvinster för skolväsendet. Som tur var så hade jag någon liten inskjuten bisats i ett av dessa inlägg som sa att forskningen i alla fall inte ”hittills” kunnat belägga några större effektivitetsvinster av friskolereformen, för nu tycks det som en av de första seriösa studierna som kan belägga vissa vinster har kommit.

20121109-153900.jpgAnders Böhlmark och Mikael Lindahl har via IFAU släppt en populärvetenskaplig version av deras större studie. I denna studie, med data från 1992 och framåt, finner de vissa små men signifikanta effekter på samtliga elevers resultat i respektive kommun, dvs såväl de som själva gått i friskolor och de som gått i kommunala.

Precis som i de tidigare inläggen jag länkat till ovan blir den metodologiska frågan hur de kontrollerar för bl.a. betygsinflation och annat intressant. I IFAU-studien redogör de kort för sina tillvägagångssätt, kontroller och känslighetsanalyser och refererar sedan till huvudstudien vilken jag själv inte läst.

För den som är intresserad av denna fråga i stort rekommenderar jag att hålla utvecklingen av detta under uppsikt: Kommer studien att följas av en metodologisk debatt? Kommer fler studier som kan belägga positiva effekter och att det därigenom skett ett genombrott mot tidigare forskning på området? Kommer andra studier att peka bort från dessa resultat?

Ett första forum för den intresserade att hålla uppsikt över är SNS vilka gav ut den tidigare omnämnda Konkurrensens konsekvenser. De kommer att avhandla studien under ett seminarium med bl.a. Jonas Vlachos i panelen. Gissningsvis kommer han att ha vissa saker att kommentera gällande studien.

————

Uppdatering:

SNS-seminariet har nu varit och Vlachos har skrivit ett inlägg på ekonomistas.se om sina kommentarer till studien.

Taggad , , , , , , , , , , ,