Etikettarkiv: föräldrars utbildningsnivå

Skolsegregation – en kommande studie och tre intressanta grafer

Frågan om skolsegregationens utveckling har varit en tvistefråga under en längre tid, bland annat för att det inte funnits studier som har kunnat ge definitiva empiriska besked om hur utvecklingen sett ut över tid (se tidigare inlägg här och här). Ett tvisteområde har gällt i vilken mån en eventuellt ökande skolsegregation beror på ökad boendesegregation eller om det också beror på det fria skolvalet. Nu har det kommit ett antal studier som ger vissa tydliga svar.

Grafen nedan är hämtad ur IFAU:s senaste tegelsten, ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola” (s.96), och bygger på en analys av hur några olika faktorer bidrar till att förklara resultatvariationen (åk 9) i skolsystemet:

ifau_segregation

Som grafen visar följer segregeringseffekterna av bostadsområde och skola varandra fram till mitten av 1990-talet. Därefter ökar skolsegregationen mer än boendesegregationen, en effekt som sammanfaller i tid med att en allt större andel av eleverna väljer fristående skolor.

Detta är frågor som jag själv har intresserat mig för en del och jag har också genomfört en studie av effekter av förändrad elevsammansättning på skolor över tid. Förhoppningsvis kan den komma att publiceras snart.

Några analyser som jag aldrig tog med i den kommande artikeln handlar om vilka korrelationer som finns mellan hög mellanskolvariation inom kommuner och några strukturella faktorer. En del studier av skolsegregationen (tex Anders Trumbergs avhandling) har nämligen visat att det tycks vara en viss typ av elever som väljer bort skolor med en viss typ av elevsammansättning. Vanligen tycks det handla om så kallad White-flight, där elever ur majoritetsbefolkningen lämnar skolor där andelen elever ur synliga minoriteter ökar (se Östh mfl[1]). En hypotes är därför att denna effekt också borde synas på kommunnivå, där kommuner med en högre andel elever med utländsk bakgrund har en större sortering – och därigenom en högre mellanskolvariation i resultat – än kommuner med lägre andel elever med utländsk bakgrund.

I graferna nedan syns sambandet mellan intern spridning mellan skolor inom kommunerna (standardavvikelsen) och (i) andelen nyinvandrade elever samt (ii) föräldrarnas utbildningsnivå. Allt data är från Skolverket. Endast kommuner med minst 10 grundskolor ingår:

samband_migration samband_utbniv

Som diagrammen visar finns ett positivt samband mellan andelen nyinvandrade elever och resultatspridning mellan skolorna (dvs att ju högre andel nyinvandrade elever desto större resultatspridning mellan skolorna i kommunen) samt ett (svagare) negativt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och spridningen (dvs att ju högre utbildningsnivå i snitt, desto lägre resultatspridning).

[1] Östh, John et al. (2012): “Travel-to-schooldistances in Sweden 2000-2006: Changing school geography with equality implications” i Journal of Transport Geography, (23) (SI), s.35-43.

Taggad , , , , , , , , ,

Gissa sambandet – hur var det nu då?

Det har blivit dags att avslöja resultaten från den gissningslek som inleddes i det förra inlägget samt delge det rätta svaret. Totalt har 73 personer lämnat en gissning vilket innebär att undersökningen haft ett stort bortfall givet hur många som läst inlägget. Gissningarna fördelade sig enligt följande:

andelsvarandeDen ”låga” svarsfrekvensen åsidosatt så var det ändå en majoritet som gissade rätt: Sambandet är starkast mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas betyg och svagast med resultaten på de nationella proven. Respektive samband beskrivs i dessa scatterplots:

samband_resultat

Ni som nu gissade på något annat än att sambandet är starkast för betygen ska inte misströsta härvidlag – detta var själva poängen med inlägget från början! För om man tänker efter så känns det väl som att man kan komma på sannolika förklaringar till varför samtliga påståenden skulle kunna vara sanna?

Det tycks plausibelt att föräldrar med högre utbildningsnivå i större utsträckning på olika sätt bidrar till barnens allmänbildning. Sociologer brukar försöka fånga olika aspekter av detta kulturella kapital genom att i enkäter fråga hur många böcker som finns i hemmet. Det skulle kanske också kunna mätas i hur mycket man tittar på nyheterna, läser dagstidningar, diskuterar aktuella händelser vid middagsbordet mm. Ur ett sådant perspektiv tycks det sannolikt att dessa barn skulle prestera bättre på DN:s nutidsorientering.

Samtidigt känns det inte osannolikt att föräldrar med högre utbildningsnivå i större utsträckning skulle kunna hjälpa till med läxor och annat skolarbete samt höja studiemotivationen mm, vilket skulle kunna leda till antingen högre betyg eller högre resultat på nationella proven i matematik (eller både och).

Den viktigaste slutsatsen att dra är att föräldrarnas utbildningsnivå – så som jag påtalade i det första inlägget – inte har en sprikrak kausal effekt på elevernas resultat som endast innebär att ”bildade föräldrar bidrar till bildade barn”. Måttet inrymmer så mycket mer. Detta ”så mycket mer” får större effekt på betygen i sin helhet än bara på de nationella proven.

Detta är en mycket intressant insikt. Man skulle kunna argumentera för att när vi tittar på föräldrapåverkan på elevresultaten på de nationella proven får vi fram en ”renare” bild av vad skolan bidrar med och vad föräldrarna bidrar med. Detta skulle kunna vara en intressant utgångspunkt för att diskutera skolors olika kompensatoriska effekt (se ett intressant inlägg på detta tema från Jonas Vlachos här).

Vad består då detta ”så mycket mer” av, som föräldrautbildning ger på elevernas betyg? Det finns bland annat en effekt av var man bor. Befolkning i storstäder har generellt högre utbildningsnivå (vilket korrelerar med högre betyg), större städer har oftare högre andel friskolor (vilket korrelerar med något högre betyg) vilket innebär att de också har en mer konkurrensutsatt skolmarknad (vilket korrelerar med högre betyg). Föräldrar med hög utbildningsnivå påverkar i större utsträckning elevernas så kallade ”icke-kognitiva” egenskaper, såsom uthållighet, planeringsförmåga, studiemotivation mm. Dessa egenskaper korrelerar starkt med högre betyg (se källor här och här).

Vilka avslutande slutsatser kan vi dra? Föräldrarnas utbildningsnivå är mycket betydelsefullt för elevernas resultat, men vi måste vara medvetna om att effekterna av densamma är komplexa och påverkar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom kan det ha olika betydelse för olika elever (se studie här som visar att sambandet är starkare för elever med svensk bakgrund än för elever med utländsk). Detta får såklart också implikationer både på systemnivå och på skolnivå. Borde uppföljningssystemen riggas på något annat sätt för att minska ned betydelsen av ”det runt omkring”? Borde differentiering och variationen i systemet minskas för att minska betydelsen av bostadsort? Borde resursfördelningssystem med mera förändras för att öka skolans kompensatoriska effekt? Behöver skolor fundera över i vilka sammanhang föräldrarna får störst betydelse för elevresultat? Hur mycket förväntas föräldrarna bidra med i fråga om läxor med mera?

Det finns mycket att fundera över, minst sagt.

Den intresserade finner datasetet till detta inlägg här.

Taggad , , , , , , ,

Gissa sambandet – om betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för betyg, nationella prov och DN:s nutidsorientering

Bakom denna märkliga rubrik gömmer sig ett något oortodoxt blogginlägg i vilket jag tänkte mig att ni läsare skulle få gissa hur sambanden mellan föräldrarnas utbildningsnivå och olika typer av elevresultat ser ut i svensk skola. 

De av er som frekvent tar del av forskning som på olika sätt undersökt vad som påverkar elevernas resultat i skolan, vet att det finns ett mycket starkt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas skolresultat. Det är dock viktigt att komma ihåg att den kausala effekten  (orsakssambandet) av föräldrarnas utbildningsnivå på elevernas skoltresultat inte alltid är en direkt följd av att ”bildade föräldrar bidrar till bildade elever”, det finns fler dimensioner som fångas i måttet ”föräldrarnas utbildningsnivå” som påverkar elevernas resultat. Man kan fråga sig vilka?

Denna övning – gissa sambandet! – ger en intressant utgångspunkt för att resonera om dessa typer av dimensioner och faktorer.

Nedan följer därför några påståenden. Klicka för det som du tror/vet/bedömer vara sannolikt (inget fusk nu!) och så kommer jag i ett kommande inlägg om några dagar att skriva ett inlägg som visar hur sambanden ser ut.[1]

Lycka till!


[1] Notera att det data jag använder är på kommunnivå, det har betydelse för hur sambanden kommer att se ut!

Taggad , , , , , ,

Betydelsen av att bo i rätt kommun (och om att flytta för att få högre betyg)

I ett tidigt inlägg på den här bloggen skrev jag om hur samvariationen mellan föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå på kommunnivå och elevernas genomsnittliga meritvärden i grundskoleslutbetygen ökat kraftigt under 2000-talet. Nedan har jag sammanställt två grafer som illustrerar förändringen. Den första grafen visar sambandet mellan föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå på kommunnivå och elevernas genomsnittliga meritvärden i år 9 för 2002 och den andra motsvarande siffror för 2012.

betydelsen av hemkommun

All data är hämtad från Skolverkets SALSA-databas.

Som graferna visar har sambandet blivit starkare under den undersökta tioårsperioden. Ytterligare intressanta iakttagelser är att spridningen i elevernas genomsnittliga meritvärden har ökat. De högpresterande och de lågpresterande kommunerna har båda blivit några fler, vilket också syns genom att standardavvikelsen i elevernas meritvärden är större år 2012 än 2002. Denna ökning har skett samtidigt som spridningen i föräldrarnas utbildningsnivå minskat något.

Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

  • De ökande skillnaderna mellan landets kommuner visar att vissa kommuner klarar sitt utbildningsuppdrag bättre och andra sämre. Detta har både att göra med förutsättningar (kommunmedborgares utbildningsnivå, finansiella förutsättningar, elevbakgrunder mm) och kommunens kompetens att bedriva skola.
  • Ur ett elevperspektiv tycks det bli allt viktigare att bo i rätt kommun, i synnerhet för de elever som presterar under medianen. Tidigare studier har nämligen visat att det inte endast är de elever som har de bästa förutsättningarna (föräldrar med hög utbildningsnivå, höga inkomster, stort kulturellt kapital mm) som gynnas av att bo i dessa kommuner utan även de svagpresterande gynnas.
  • Den pågående utredningen om kommunaliseringens effekter under Leif Lewin, ska som bekant inte lämna några förslag till åtgärder. Den kommer dock att leda till en mycket viktig förändring: De som fortsatt förespråkar det kommunala huvudmannaskapet kommer att avkrävas helt nya svar om varför de gör det.
Taggad , , , , , , , , ,

Vad påverkar elevers medborgarkunskaper?

I maj 2011 släppte Skolverket en mycket intressant kunskapsöversikt med titeln Skolan och medborgarskapandet. Översikten är en uppföljning av den internationella undersökning om medborgarkunskaper som Sverige sedan tidigare deltagit i, nämligen International Civic and Citizenship Education Study (ICCS 2009). I jämförelse med resultaten från andra internationella kunskapsmätningar (som jag skrivit tidigare om här) så finns det en hel del positiva resultat för Sveriges del i ICCS-studien. Bland annat så visar studien att de svenska eleverna har mycket goda medborgarkunskaper i jämförelse med många andra länder.

Problem finns dock. Bland annat så finns det inget annat europeiskt land i studien där föräldrarnas utbildningsnivå har så stor betydelse för elevernas medborgarkunskaper som i Sverige. Detta är mycket oroande, i synnerhet eftersom att de elever vars föräldrar har lägst utbildningsnivå sannolikt är de som också i störst utsträckning kommer att hamna på kant med samhället, dels avseende samhälliga interventioner och ingripanden i ett fåtals liv (arbetsförmedling, försörjningsstöd, kriminalvård mm) dels genom en allmän besvikelse för flertalet över samhället i stort, deras plats i samhällslivet, politiken och deras tilltro till den samt den farliga känslan av maktlöshet och uppgivenhet. Av dessa anledningar är denna grupp elever den grupp som är i störst behov av att skolans medborgarutbildning har en kompensatorisk effekt, något studien visar att dev svenska skolan inte har. Detta skär som en kniv i åtminstone mitt samhällskunskapslärarhjärta.

I en uppföljande studie av ICCS-data har Joakim Ekman och Pär Zetterberg studerat vilka förklaringsvärden olika faktorer har på elevernas medborgarkunskaper. I Skolverkets kunskapsöversikt redovisas några av deras resultat i följande tabell (hämtat från s.112)1:

Som tabellen visar så har andelen pojkar rakt igenom ett negativt samband med attityder till jämställdhet, till invandrare, förtroende för politiker mm, det vill säga att ju fler killar i en datauppsättning, desto sämre attityder till jämställdhet, invandrare mm. Detsamma gäller för andel elever med utländsk bakgrund men med skillnaden att utländsk bakgrund uppvisar ett positivt samband med samhällsengagemang.

Den stora skillnaden som framgår av tabellen är när effekten av högskoleutbildade föräldrar studeras. Rakt igenom har variabeln ”högskoleutbildade föräldrar” ett positivt samband med de undersökta attityderna. Det som är betydelsefullt att uppmärksamma, mot bakgrund av de risker jag målade upp för de med lågutbildade föräldrar ovan, är att högskoleutbildade föräldrar också har positiv effekt på politisk självtillit, politisk kunskap, samhällsengagemang, valdeltagande och lagliga protester. Det visar sammantaget att dessa elever inte bara bär ett större kulturellt kapital, utan att de också i större utsträckning kommer att besitta möjligheter att göra sin röst hörd och kunna få sin vilja igenom. Det är centralt för om individen utvecklar en känsla av makt eller vanmakt, samhällstillit eller samhällsmotstånd.

Detta är något för den svenska skolan att ta på största allvar (särskilt som Skolinspektionen lyfter angränsande problematik i denna granskning), och kanske i synnerhet alla våra samhällskunskapslärare.

———-

Noter

1. Ekman, Joakim och Pär Zetterberg (2010b) ”Vad förklarar skillnaderna mellan 14-åringars medborgarkompetens? En tvånivåanalys av den svenska delen av ICCS-undersökningen”, i Erik Amnå et al., Skolor som politiska arenor. Medborgarkompetens och kontrovershantering. Stockholm: Skolverket.

Taggad , , , , , , , , , , , ,