Etikettarkiv: friskolereformen

Kvalitetseffekter av friskolor

Frågan om vilka effekter friskolereformen har haft på det svenska skolväsendet är väldigt intressant. Jag har sedan innan skrivit om bland annat Dagens samhälles artikel om effekter av friskolor där jag framhöll vissa problem med den undersökning de hade gjort. Jag har också skrivit några tidigare inlägg, bland annat här och här, som handlat om det begränsade stöd forskningen hittills funnit för att friskolereformen skulle ha inneburit några större kvalitets- eller effektivitetsvinster för skolväsendet. Som tur var så hade jag någon liten inskjuten bisats i ett av dessa inlägg som sa att forskningen i alla fall inte ”hittills” kunnat belägga några större effektivitetsvinster av friskolereformen, för nu tycks det som en av de första seriösa studierna som kan belägga vissa vinster har kommit.

20121109-153900.jpgAnders Böhlmark och Mikael Lindahl har via IFAU släppt en populärvetenskaplig version av deras större studie. I denna studie, med data från 1992 och framåt, finner de vissa små men signifikanta effekter på samtliga elevers resultat i respektive kommun, dvs såväl de som själva gått i friskolor och de som gått i kommunala.

Precis som i de tidigare inläggen jag länkat till ovan blir den metodologiska frågan hur de kontrollerar för bl.a. betygsinflation och annat intressant. I IFAU-studien redogör de kort för sina tillvägagångssätt, kontroller och känslighetsanalyser och refererar sedan till huvudstudien vilken jag själv inte läst.

För den som är intresserad av denna fråga i stort rekommenderar jag att hålla utvecklingen av detta under uppsikt: Kommer studien att följas av en metodologisk debatt? Kommer fler studier som kan belägga positiva effekter och att det därigenom skett ett genombrott mot tidigare forskning på området? Kommer andra studier att peka bort från dessa resultat?

Ett första forum för den intresserade att hålla uppsikt över är SNS vilka gav ut den tidigare omnämnda Konkurrensens konsekvenser. De kommer att avhandla studien under ett seminarium med bl.a. Jonas Vlachos i panelen. Gissningsvis kommer han att ha vissa saker att kommentera gällande studien.

————

Uppdatering:

SNS-seminariet har nu varit och Vlachos har skrivit ett inlägg på ekonomistas.se om sina kommentarer till studien.

Annonser
Taggad , , , , , , , , , , ,

Förändrad kunskap om skolors betygsättning – samma tilltro till vetenskapen

I ett tidigare blogginlägg redogjorde jag någorlunda för nuvarande kunskapsläge om betygsinflationen i svensk grund- och gymnasieskola. Det som har varit ett centralt resultat i den forskning som hittills bedrivits är att det inte förhåller sig så som de flesta tror, tycker och tänker – nämligen att det är de fristående skolorna som driver på inflationen. Forskningen har i stället visat att störst försklaringsvärde för de höga betygen har graden av konkurrens som skolorna är utsatta för. Resultaten från ett flertal studier har indikerat att såväl fristående som kommunala skolor sätter högre betyg om de agerar på en konkurrensutsatt marknad snarare än en icke-konkurrensutsatt marknad (se referenser i det tidigare inlägget).

En av dessa forskare är Jonas Vlachos som i din studie Betygens värde (för Konkurrensverkets räkning) kunde visa att friskolor som grupp inte sätter nämnvärt högre betyg än kommunala1 men att skolor på konkurrensutsatta marknader sätter högre betyg än de på icke-konkurrensutsatta.

Nu har samme Vlachos (tillsammans med Björn Tyrefors Hinnerich) gjort en ny studie med data från Skolinspektionens kontrollrättningar av de nationella proven. I denna studie framkommer nya resultat som tidigare studier inte funnit, nämligen att friskolorna som grupp rättar de nationella proven generösare än kommunala skolor. Därigenom motsäger det i viss utsträckning resultaten från tidigare undersökningar där man undersökt skillnader mellan NP-resultat och betyg och inte funnit att friskolor uppvisar några systematiskt större avvikelser än kommunala skolor. Vlachos nya studie visar dock att dessa analyser haft felaktiga förutsättningar då dessa utgått från att rättningen av NP är likvärdig.

Utöver bidraget till våra kunskaper om svensk betygsättningspraktik och incitamentstrukturen för densamma på svensk konkurrensutsatt skolmarknad, så är Vlachos studie ett ypperligt exempel på vetenskapen när den fungerar som bäst: Den visar att den kunskap vetenskapen ger oss tillsvidare – och så gott som alltid – är preliminär och att det i många fall kan räcka med en ny studie med annan data eller annan metod för att vi ska behöva omvärdera och ompröva de kunskaper vi ditintills försanthållit.

Det är sådant som ödmjukar oss på rätt sätt.

———-

1. Den uppmätta skillnaden i studien är 0,1 standardavvikelser vilket motsvarar cirka 6 meritvärdespoäng av maximala 320 (skillnaden mellan betyget VG och MVG i ett ämne motsvarar 10p). Som jämförelse kan nämnas att skillnaden mellan pojkar och flickor är 20p.

Taggad , , , , , , , , ,

Konkurrensens konsekvenser – fortsättningen

Jag skrev i ett tidigare inlägg om SNS kunskapsöversikt Konkurrensens konsekvenser. Lyckligtvis har sakdebatten på det tema som SNS inledde fortsatt, snarare än den ideologiska. Det senaste numret av Ekonomisk debatt ägnas helt och hållet åt konkurrensens konsekvenser, även inrymmandes en artikel som tycks framföra saklig kritik mot SNS-rapporten (har dock inte hunnit läsa än). Ekonomistas skriver om numret här och även SNS själva har kommenterat det nya numret.

En av redaktörerna för Ekonimisk debatt, och tillika bloggaren, Andreas Bergh kommenterar på sin blogg också det faktum att friskolreformen sällsynt nog (för att vara Sverige) inte föregicks av någon utredning. Det var inte endast denna praxis man frångick utan man frångick också den fina traditionen av att genomföra försöksverksamhet för att på så vis kunna utvärdera effekten av förändringen. Denna praxis gjorde en kort återkomst gällande försöket med timplanelösa skolor, för att sedan snabbt försvinna igen. Anmärkningsvärt nog så har detta ännu inte utnyttjats på rätt sätt då någon större effektutvärdering inte gjorts av timplaneförsöket. Den utvärdering som gjorts kunde endast konstatera att för kort tid gått för att kunna uttala sig om effekter (trots detta förespråkade timplanedelegationen som bekant ett slopande av timplanen, frågan är om det var av ideologiska skäl?).

Att denna praxis tycks kvarstå illustreras tydligt av den pågående SFI-pengsutredningen som inte har till uppgift att på något vis utvärdera om det ens är önskvärt att införa ett friskolesystem för SFI, ej heller lämna några förslag på hur en försöksverksamhet skulle kunna utformas och utvärderas (se tidigare inlägg här).

Taggad , , , , ,