Etikettarkiv: kontroll

Hur mycket bättre är de fristående skolorna?

För någon vecka sedan skrev Mats Edman, chefredaktör på SKL-tidningen Dagens Samhälle, en krönika i vilken han drog slutsatsen att fristående skolor är mycket bättre än de kommunala skolorna. Hans slutsats baserades delvis på den då nysläppta årsrapporten från Skolinspektionen som uppvisade vissa skillnader i vilken kritik olika huvudmän fått i tillsynen. Ett ännu större nummer gjorde han dock på att betygsstatistiken från Skolverket visar att de fristående skolorna levererar mycket högre betygsgenomsnitt än vad de kommunala gör. Bland annat visar han att de fristående skolornas elever i snitt har 18 poäng högre meritvärde än de som gått kommunala skolor. Han visar också att de kommunala skolorna är starkt överrepresenterade bland de skolor som presterar sämst och de fristående skolorna bland de som presterar bäst.

Kritiken har dock inte låtit vänta på sig. Tidigt ute var bland annat Per-Arne Andersson, avdelningschef på – just det – SKL. Han påpekar i sin debattartikel att det är en alldeles för banal analys som ligger till grund för Edmans slutsatser i och med att han inte kontrollerar dessa skillnader mot skolornas elevsammansättning. Detta är en angelägen synpunkt från Andersson och flertalet av de som kommenterat Edmans krönika på nätet gör just också denna anmärkning. Anmärkningsvärt nog är det ingen som reder ut hur det faktiskt ligger till.

Jag tänkte att jag skulle bistå på den punkten.

Det finns en uppsättning strategier man kan använda för att kontrollera resultatskillnaderna mot elevsammansättning, jag tänkte använda mig av regressionsanalys. För att göra detta har jag skapat ett dataset med betygsdata och data över elevsammansättning på skolnivå. All data är från Skolverkets totalfiler i SIRIS och den intresserade kan ladda ned datasetet här. Av totalt 1661 grundskolor med årskurs 9 i landet finns data för 1490 skolor (bortfallet beror på att vissa populationer är för små för att redovisa). Av dessa är 1154 kommunala skolor och 336 fristående.

Syftet med detta inlägg är primärt att visa hur stor del av denna ”friskoleeffekt” som kan förklaras av de fristående skolornas elevsammansättning. För att åstadkomma en analys med pedagogiska och förhållandevis lättbegripliga resultat har jag därför gjort en regressionsanalys som först bara mäter den ”rena” friskoleeffekten. Detta görs genom att använda en dikotom variabel för huvudman (dvs en variabel som bara kan anta värdet 1 eller 0 (1 = fristående)).

Den okontrollerade medelvärdesskillnaden mellan kommunala och fristående skolor var drygt 18 poäng och det är den skillnaden som framgår av modell 1 nedan (B-koefficienten). I min analys är denna skillnad några tiondelar högre pga av bortfall på några skolor då dessa saknat data för vissa ingående variabler (n=1329).

I modell 2 tillförs sedan ett antal bakgrundsvariabler. Det finns ett problem som ska nämnas redan nu, och det är att många av de oberoende variablerna korrelerar perfekt med varandra i och med att andel elever med svensk bakgrund, utländsk bakgrund och utlandsfödda summerar till 100 % av eleverna per skola. Detsamma gäller för föräldrarnas utbildningsnivå. Detta kan bland annat lösas genom att använda stegvisa regressioner och att någon variabel tas bort i analysen (vilket jag gjort för att kontrollera resultaten).

tabell_edman

Vad ser vi då i analysen? Störst effekt på betygsresultaten har andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning (standardiserad koefficient 1,128) och andel elever vars föräldrar har högst gymnasial utbildning (0,504). Dessa siffror kan tyckas svåra att förstå men de anger en standardiserad effekt som möjliggör jämförelser mellan olika variabler, men det är egentligen inte den intressanta frågan för detta inlägg – här är vi endast intresserade av att ta reda på hur ”friskoleffekten” förändras under kontroll för skolornas olika elevsammansättning.

Detta tar vi reda på genom att dividera den nya effektstorleken för huvudman (från modell 2) med den ursprungliga (från modell 1), därigenom kan vi se hur stor andel av den ursprungliga effekten som ”kontrollerats bort” av variablerna för elevsammansättning. I detta fall har alltså knappa 80 % av den ursprungliga effekten  kontrollerats bort (0,069/0,323 = 21,4%).

Som vi ser i B-koefficienten för huvudman i modell 2 återstår en oförklarad skillnad om ungefär 4 meritvärdespoäng, vilket mycket väl skulle kunna vara ett resultat av att fristående skolor är ”bättre” på det sätt Edman tänker sig. Samtidigt ska vi vara ödmjuka inför det faktum att det fortsatt finns en hel drös aspekter vi inte kontrollerat för även i dessa analyser, tex vilka lärare som arbetar på vilka skolor.

Notera att dessa analyser är gjorda med data på skolnivå, vilket innebär en skillnad mot att ha data på individnivå vilket många andra studier har. Total R2 i modell 2 är 57,2 % Läs mer om friskoleeffekter härhär och här.

Annonser
Taggad , , , , , , ,