Etikettarkiv: korrelation

Gissa sambandet – hur var det nu då?

Det har blivit dags att avslöja resultaten från den gissningslek som inleddes i det förra inlägget samt delge det rätta svaret. Totalt har 73 personer lämnat en gissning vilket innebär att undersökningen haft ett stort bortfall givet hur många som läst inlägget. Gissningarna fördelade sig enligt följande:

andelsvarandeDen ”låga” svarsfrekvensen åsidosatt så var det ändå en majoritet som gissade rätt: Sambandet är starkast mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas betyg och svagast med resultaten på de nationella proven. Respektive samband beskrivs i dessa scatterplots:

samband_resultat

Ni som nu gissade på något annat än att sambandet är starkast för betygen ska inte misströsta härvidlag – detta var själva poängen med inlägget från början! För om man tänker efter så känns det väl som att man kan komma på sannolika förklaringar till varför samtliga påståenden skulle kunna vara sanna?

Det tycks plausibelt att föräldrar med högre utbildningsnivå i större utsträckning på olika sätt bidrar till barnens allmänbildning. Sociologer brukar försöka fånga olika aspekter av detta kulturella kapital genom att i enkäter fråga hur många böcker som finns i hemmet. Det skulle kanske också kunna mätas i hur mycket man tittar på nyheterna, läser dagstidningar, diskuterar aktuella händelser vid middagsbordet mm. Ur ett sådant perspektiv tycks det sannolikt att dessa barn skulle prestera bättre på DN:s nutidsorientering.

Samtidigt känns det inte osannolikt att föräldrar med högre utbildningsnivå i större utsträckning skulle kunna hjälpa till med läxor och annat skolarbete samt höja studiemotivationen mm, vilket skulle kunna leda till antingen högre betyg eller högre resultat på nationella proven i matematik (eller både och).

Den viktigaste slutsatsen att dra är att föräldrarnas utbildningsnivå – så som jag påtalade i det första inlägget – inte har en sprikrak kausal effekt på elevernas resultat som endast innebär att ”bildade föräldrar bidrar till bildade barn”. Måttet inrymmer så mycket mer. Detta ”så mycket mer” får större effekt på betygen i sin helhet än bara på de nationella proven.

Detta är en mycket intressant insikt. Man skulle kunna argumentera för att när vi tittar på föräldrapåverkan på elevresultaten på de nationella proven får vi fram en ”renare” bild av vad skolan bidrar med och vad föräldrarna bidrar med. Detta skulle kunna vara en intressant utgångspunkt för att diskutera skolors olika kompensatoriska effekt (se ett intressant inlägg på detta tema från Jonas Vlachos här).

Vad består då detta ”så mycket mer” av, som föräldrautbildning ger på elevernas betyg? Det finns bland annat en effekt av var man bor. Befolkning i storstäder har generellt högre utbildningsnivå (vilket korrelerar med högre betyg), större städer har oftare högre andel friskolor (vilket korrelerar med något högre betyg) vilket innebär att de också har en mer konkurrensutsatt skolmarknad (vilket korrelerar med högre betyg). Föräldrar med hög utbildningsnivå påverkar i större utsträckning elevernas så kallade ”icke-kognitiva” egenskaper, såsom uthållighet, planeringsförmåga, studiemotivation mm. Dessa egenskaper korrelerar starkt med högre betyg (se källor här och här).

Vilka avslutande slutsatser kan vi dra? Föräldrarnas utbildningsnivå är mycket betydelsefullt för elevernas resultat, men vi måste vara medvetna om att effekterna av densamma är komplexa och påverkar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom kan det ha olika betydelse för olika elever (se studie här som visar att sambandet är starkare för elever med svensk bakgrund än för elever med utländsk). Detta får såklart också implikationer både på systemnivå och på skolnivå. Borde uppföljningssystemen riggas på något annat sätt för att minska ned betydelsen av ”det runt omkring”? Borde differentiering och variationen i systemet minskas för att minska betydelsen av bostadsort? Borde resursfördelningssystem med mera förändras för att öka skolans kompensatoriska effekt? Behöver skolor fundera över i vilka sammanhang föräldrarna får störst betydelse för elevresultat? Hur mycket förväntas föräldrarna bidra med i fråga om läxor med mera?

Det finns mycket att fundera över, minst sagt.

Den intresserade finner datasetet till detta inlägg här.

Annonser
Taggad , , , , , , ,

En likvärdig och kompensatorisk skola?

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas genomsnittliga meritvärden ser ut på kommunnivå. I inlägget visade jag också hur det här sambandet har blivit starkare över tid. Denna typ av utveckling är oroande om vi i Sverige menar allvar med att vi vill ha en likvärdig och kompensatorisk skola; utvecklingen antyder nämligen att olika kommuner (i detta fall) är olika bra på att kompensera för elevernas bakgrund och att likvärdigheten därigenom försämrats över tid.

I och med att tidigare studier också kunnat visa att föräldrarnas inkomster i hög grad samvarierar med utbildningsresultat (på individnivå) blev jag nyfiken på att undersöka hur sambandet på kommunnivå ser ut mellan genomsnittlig förvärvsinkomst i kommunen och elevernas grundskoleresultat. Man borde nämligen kunna förvänta sig att ett sådant samband föreligger då hög inkomst i viss mån samvarierar med hög utbildningsnivå samt att en hög genomsnittlig inkomst i kommunen skapar andra skattemässiga förutsättningar att satsa på skolan (intentionerna i skatteutjämningssystemet till trots).

Sambandet framgår av grafen nedan:

inkomstermeritvärde

Genomsnittliga inkomster från SCB, meritvärden från Skolverkets databas för jämförelsetal

Sambandet är som synes förhållandevis tydligt. Ytterligare en aspekt som är intressant ur ett likvärdighetsperspektiv är att studera variationen mellan kommuner som har likartade medelinkomster. Självklart har dessa kommuner inte exakt samma förutsättningar bara för att deras invånare har samma genomsnittliga inkomster, men det är ändå slående vilka olikartade resultat dessa kommuner presterar. I grafen har jag markerat Pajala och Färgelanda för att illustrera detta exempel. Detta är dessutom två kommuner som inte i någon väsentlig mening skiljer sig åt gällande andra bakgrundsfaktorer (Pajala har dock något högre utbildningsnivå bland föräldrarna), utan den största skillnaden ligger i att Pajala presterar väldigt goda resultat utifrån sina förutsättningar medan Färgelanda tycks underprestera (SALSA-residualen för Pajala var år 2011 +27 och för Färgelanda -13).

Ur perspektivet att skolan ska vara kompensatorisk har jag också tittat på vilka genomsnittliga meritvärden som nås av elever vars föräldrar högst har grundskoleutbildning. Sambandet är snarlikt, om än något svagare än för samtliga elever:1

förutbnivåinkomst

Genomsnittliga inkomster från SCB, meritvärden från Skolverkets SIRIS-databas

Återigen syns den stora skillnaden mellan hur kommuner med samma genomsnittliga inkomster lyckas, i detta fall med en avgränsad elevgrupp. I grafen har jag markerat Burlöv och Katrineholm som, till skillnad från det förra exemplet, också skiljer sig avsevärt åt ifråga om övriga bakgrundsfaktorer. Burlöv har nämligen en mycket större andel elever med utländsk bakgrund, både gällande elever som själva är födda utomlands och som är födda i Sverige men har föräldrar som har utländsk bakgrund (andelen är dubbelt så stor avseende båda variablerna, föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå är lika hög). Detta till trots så lyckas Burlöv väldigt bra med att kompensera föräldrarnas utbildningsnivå och uppnår för denna elevgrupp resultat som ligger strax under rikssnittet totalt för samtliga elever. Katrineholm däremot lyckas inte få dessa elever att ha ett snitt över godkänt i alla ämnen.

För den som vill fördjupa sig ytterligare i skillnader som dessa mellan olika kommuner rekommenderar jag ett tidigare inlägg som bland annat behandlar kommunernas olika sätt att fördela resurser till sina skolor (vilket är en dyster läsning) samt diskuterar vissa förslag på reformer som skulle kunna förändra utvecklingen.

Alldeles oavsett vilka politiska slutsatser man drar av denna utveckling i svensk grundskola bör det stå klart för de flesta att vi i Sverige idag inte har en likvärdig grundskola som ger alla elever likvärdiga livschanser. Det är dags att på allvar ta tag i detta problem på systemnivå.

—–

För den intresserade så ser sambanden mellan genomsnittliga inkomstnivåer och fler utfallsvariabler ut som följer:

Behöriga yrkesprogram, r = 0,342
Underkänt i ett, två eller flera ämnen, r = -0,336
Genomsnittligt meritvärde, r = 0,560
Övergång till högskoleförberedande program, r = 0,712
Övergång till introduktionsprogram, r = -0,301
Övergång till yrkesprogram, r = -0,623

Källa: Genomsnittliga inkomster från SCB, utfallsvariabler från Skolverkets databas för jämförelsetal (avser år 2011)

—–

Noter

1. Notera att antalet kommuner som ingår i den andra analysen är 124. Detta beror på att uppgifter dels saknas för vissa kommuner, dels för att antalet elever är för få för att de ska kunna avidentifieras i Skolverkets öppna arkiv.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , ,

RUT-avdrag, läxhjälp och ojämlikhet

Från och med den 1 januari i år (2013) är det tillåtet att göra RUT-avdrag för läxhjälp. Förslaget mötte tidigt hård kritik, både från forskare, de lärarfackliga organisationerna, delar av oppositionen och Skatteverket. Kritiken utgick från olika perspektiv beroende på varifrån den kom, men en farhåga som delades av de flesta kritikerna var att detta kommer att leda till att elevernas bakgrund och socioekonomiska förhållanden skulle spela ytterligare större roll för deras resultat i skolan.

För några dagar sedan publicerade Dagens Arena en intressant artikel som handlar om i vilken utsträckning det ”vanliga” RUT-avdraget har nyttjats i olika kommuner. I artikeln redovisas resultaten av korrelationsanalys gjord av Anders Sundell vid Göteborgs universitet. Denna visar föga förvånande att det finns en stark korrelation mellan kommunmedborgares genomsnittliga årsinkomst och i vilken grad medborgarna nyttjat RUT-avdraget:

rut-diagram

Analysen är mycket intressant och mitt tips är att någon student som ska skriva examensarbete någon gång under 2014 följer upp utfallet från det första året med RUT-avdrag för läxhjälp och ser om en liknande korrelation kan beläggas. Den som har tillgång till mikrodata (på individnivå) borde också följa upp och se vilka elever som nyttjat RUT-finansierad läxhjälp och jämföra dessas meritvärdes- och/eller provresultatsförändringar i förhållande till jämförbara individer som inte fått RUT-läxhjälp.

Taggad , , , , , , , ,