Etikettarkiv: nationella prov

Gissa sambandet – hur var det nu då?

Det har blivit dags att avslöja resultaten från den gissningslek som inleddes i det förra inlägget samt delge det rätta svaret. Totalt har 73 personer lämnat en gissning vilket innebär att undersökningen haft ett stort bortfall givet hur många som läst inlägget. Gissningarna fördelade sig enligt följande:

andelsvarandeDen ”låga” svarsfrekvensen åsidosatt så var det ändå en majoritet som gissade rätt: Sambandet är starkast mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas betyg och svagast med resultaten på de nationella proven. Respektive samband beskrivs i dessa scatterplots:

samband_resultat

Ni som nu gissade på något annat än att sambandet är starkast för betygen ska inte misströsta härvidlag – detta var själva poängen med inlägget från början! För om man tänker efter så känns det väl som att man kan komma på sannolika förklaringar till varför samtliga påståenden skulle kunna vara sanna?

Det tycks plausibelt att föräldrar med högre utbildningsnivå i större utsträckning på olika sätt bidrar till barnens allmänbildning. Sociologer brukar försöka fånga olika aspekter av detta kulturella kapital genom att i enkäter fråga hur många böcker som finns i hemmet. Det skulle kanske också kunna mätas i hur mycket man tittar på nyheterna, läser dagstidningar, diskuterar aktuella händelser vid middagsbordet mm. Ur ett sådant perspektiv tycks det sannolikt att dessa barn skulle prestera bättre på DN:s nutidsorientering.

Samtidigt känns det inte osannolikt att föräldrar med högre utbildningsnivå i större utsträckning skulle kunna hjälpa till med läxor och annat skolarbete samt höja studiemotivationen mm, vilket skulle kunna leda till antingen högre betyg eller högre resultat på nationella proven i matematik (eller både och).

Den viktigaste slutsatsen att dra är att föräldrarnas utbildningsnivå – så som jag påtalade i det första inlägget – inte har en sprikrak kausal effekt på elevernas resultat som endast innebär att ”bildade föräldrar bidrar till bildade barn”. Måttet inrymmer så mycket mer. Detta ”så mycket mer” får större effekt på betygen i sin helhet än bara på de nationella proven.

Detta är en mycket intressant insikt. Man skulle kunna argumentera för att när vi tittar på föräldrapåverkan på elevresultaten på de nationella proven får vi fram en ”renare” bild av vad skolan bidrar med och vad föräldrarna bidrar med. Detta skulle kunna vara en intressant utgångspunkt för att diskutera skolors olika kompensatoriska effekt (se ett intressant inlägg på detta tema från Jonas Vlachos här).

Vad består då detta ”så mycket mer” av, som föräldrautbildning ger på elevernas betyg? Det finns bland annat en effekt av var man bor. Befolkning i storstäder har generellt högre utbildningsnivå (vilket korrelerar med högre betyg), större städer har oftare högre andel friskolor (vilket korrelerar med något högre betyg) vilket innebär att de också har en mer konkurrensutsatt skolmarknad (vilket korrelerar med högre betyg). Föräldrar med hög utbildningsnivå påverkar i större utsträckning elevernas så kallade ”icke-kognitiva” egenskaper, såsom uthållighet, planeringsförmåga, studiemotivation mm. Dessa egenskaper korrelerar starkt med högre betyg (se källor här och här).

Vilka avslutande slutsatser kan vi dra? Föräldrarnas utbildningsnivå är mycket betydelsefullt för elevernas resultat, men vi måste vara medvetna om att effekterna av densamma är komplexa och påverkar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom kan det ha olika betydelse för olika elever (se studie här som visar att sambandet är starkare för elever med svensk bakgrund än för elever med utländsk). Detta får såklart också implikationer både på systemnivå och på skolnivå. Borde uppföljningssystemen riggas på något annat sätt för att minska ned betydelsen av ”det runt omkring”? Borde differentiering och variationen i systemet minskas för att minska betydelsen av bostadsort? Borde resursfördelningssystem med mera förändras för att öka skolans kompensatoriska effekt? Behöver skolor fundera över i vilka sammanhang föräldrarna får störst betydelse för elevresultat? Hur mycket förväntas föräldrarna bidra med i fråga om läxor med mera?

Det finns mycket att fundera över, minst sagt.

Den intresserade finner datasetet till detta inlägg här.

Taggad , , , , , , ,

Gissa sambandet – om betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för betyg, nationella prov och DN:s nutidsorientering

Bakom denna märkliga rubrik gömmer sig ett något oortodoxt blogginlägg i vilket jag tänkte mig att ni läsare skulle få gissa hur sambanden mellan föräldrarnas utbildningsnivå och olika typer av elevresultat ser ut i svensk skola. 

De av er som frekvent tar del av forskning som på olika sätt undersökt vad som påverkar elevernas resultat i skolan, vet att det finns ett mycket starkt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas skolresultat. Det är dock viktigt att komma ihåg att den kausala effekten  (orsakssambandet) av föräldrarnas utbildningsnivå på elevernas skoltresultat inte alltid är en direkt följd av att ”bildade föräldrar bidrar till bildade elever”, det finns fler dimensioner som fångas i måttet ”föräldrarnas utbildningsnivå” som påverkar elevernas resultat. Man kan fråga sig vilka?

Denna övning – gissa sambandet! – ger en intressant utgångspunkt för att resonera om dessa typer av dimensioner och faktorer.

Nedan följer därför några påståenden. Klicka för det som du tror/vet/bedömer vara sannolikt (inget fusk nu!) och så kommer jag i ett kommande inlägg om några dagar att skriva ett inlägg som visar hur sambanden ser ut.[1]

Lycka till!


[1] Notera att det data jag använder är på kommunnivå, det har betydelse för hur sambanden kommer att se ut!

Taggad , , , , , ,

Förändrad kunskap om skolors betygsättning – samma tilltro till vetenskapen

I ett tidigare blogginlägg redogjorde jag någorlunda för nuvarande kunskapsläge om betygsinflationen i svensk grund- och gymnasieskola. Det som har varit ett centralt resultat i den forskning som hittills bedrivits är att det inte förhåller sig så som de flesta tror, tycker och tänker – nämligen att det är de fristående skolorna som driver på inflationen. Forskningen har i stället visat att störst försklaringsvärde för de höga betygen har graden av konkurrens som skolorna är utsatta för. Resultaten från ett flertal studier har indikerat att såväl fristående som kommunala skolor sätter högre betyg om de agerar på en konkurrensutsatt marknad snarare än en icke-konkurrensutsatt marknad (se referenser i det tidigare inlägget).

En av dessa forskare är Jonas Vlachos som i din studie Betygens värde (för Konkurrensverkets räkning) kunde visa att friskolor som grupp inte sätter nämnvärt högre betyg än kommunala1 men att skolor på konkurrensutsatta marknader sätter högre betyg än de på icke-konkurrensutsatta.

Nu har samme Vlachos (tillsammans med Björn Tyrefors Hinnerich) gjort en ny studie med data från Skolinspektionens kontrollrättningar av de nationella proven. I denna studie framkommer nya resultat som tidigare studier inte funnit, nämligen att friskolorna som grupp rättar de nationella proven generösare än kommunala skolor. Därigenom motsäger det i viss utsträckning resultaten från tidigare undersökningar där man undersökt skillnader mellan NP-resultat och betyg och inte funnit att friskolor uppvisar några systematiskt större avvikelser än kommunala skolor. Vlachos nya studie visar dock att dessa analyser haft felaktiga förutsättningar då dessa utgått från att rättningen av NP är likvärdig.

Utöver bidraget till våra kunskaper om svensk betygsättningspraktik och incitamentstrukturen för densamma på svensk konkurrensutsatt skolmarknad, så är Vlachos studie ett ypperligt exempel på vetenskapen när den fungerar som bäst: Den visar att den kunskap vetenskapen ger oss tillsvidare – och så gott som alltid – är preliminär och att det i många fall kan räcka med en ny studie med annan data eller annan metod för att vi ska behöva omvärdera och ompröva de kunskaper vi ditintills försanthållit.

Det är sådant som ödmjukar oss på rätt sätt.

———-

1. Den uppmätta skillnaden i studien är 0,1 standardavvikelser vilket motsvarar cirka 6 meritvärdespoäng av maximala 320 (skillnaden mellan betyget VG och MVG i ett ämne motsvarar 10p). Som jämförelse kan nämnas att skillnaden mellan pojkar och flickor är 20p.

Taggad , , , , , , , , ,