Etikettarkiv: valfrihet

Skolsegregation – en kommande studie och tre intressanta grafer

Frågan om skolsegregationens utveckling har varit en tvistefråga under en längre tid, bland annat för att det inte funnits studier som har kunnat ge definitiva empiriska besked om hur utvecklingen sett ut över tid (se tidigare inlägg här och här). Ett tvisteområde har gällt i vilken mån en eventuellt ökande skolsegregation beror på ökad boendesegregation eller om det också beror på det fria skolvalet. Nu har det kommit ett antal studier som ger vissa tydliga svar.

Grafen nedan är hämtad ur IFAU:s senaste tegelsten, ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola” (s.96), och bygger på en analys av hur några olika faktorer bidrar till att förklara resultatvariationen (åk 9) i skolsystemet:

ifau_segregation

Som grafen visar följer segregeringseffekterna av bostadsområde och skola varandra fram till mitten av 1990-talet. Därefter ökar skolsegregationen mer än boendesegregationen, en effekt som sammanfaller i tid med att en allt större andel av eleverna väljer fristående skolor.

Detta är frågor som jag själv har intresserat mig för en del och jag har också genomfört en studie av effekter av förändrad elevsammansättning på skolor över tid. Förhoppningsvis kan den komma att publiceras snart.

Några analyser som jag aldrig tog med i den kommande artikeln handlar om vilka korrelationer som finns mellan hög mellanskolvariation inom kommuner och några strukturella faktorer. En del studier av skolsegregationen (tex Anders Trumbergs avhandling) har nämligen visat att det tycks vara en viss typ av elever som väljer bort skolor med en viss typ av elevsammansättning. Vanligen tycks det handla om så kallad White-flight, där elever ur majoritetsbefolkningen lämnar skolor där andelen elever ur synliga minoriteter ökar (se Östh mfl[1]). En hypotes är därför att denna effekt också borde synas på kommunnivå, där kommuner med en högre andel elever med utländsk bakgrund har en större sortering – och därigenom en högre mellanskolvariation i resultat – än kommuner med lägre andel elever med utländsk bakgrund.

I graferna nedan syns sambandet mellan intern spridning mellan skolor inom kommunerna (standardavvikelsen) och (i) andelen nyinvandrade elever samt (ii) föräldrarnas utbildningsnivå. Allt data är från Skolverket. Endast kommuner med minst 10 grundskolor ingår:

samband_migration samband_utbniv

Som diagrammen visar finns ett positivt samband mellan andelen nyinvandrade elever och resultatspridning mellan skolorna (dvs att ju högre andel nyinvandrade elever desto större resultatspridning mellan skolorna i kommunen) samt ett (svagare) negativt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och spridningen (dvs att ju högre utbildningsnivå i snitt, desto lägre resultatspridning).

[1] Östh, John et al. (2012): “Travel-to-schooldistances in Sweden 2000-2006: Changing school geography with equality implications” i Journal of Transport Geography, (23) (SI), s.35-43.

Taggad , , , , , , , , ,

Kvalitetseffekter av friskolor

Frågan om vilka effekter friskolereformen har haft på det svenska skolväsendet är väldigt intressant. Jag har sedan innan skrivit om bland annat Dagens samhälles artikel om effekter av friskolor där jag framhöll vissa problem med den undersökning de hade gjort. Jag har också skrivit några tidigare inlägg, bland annat här och här, som handlat om det begränsade stöd forskningen hittills funnit för att friskolereformen skulle ha inneburit några större kvalitets- eller effektivitetsvinster för skolväsendet. Som tur var så hade jag någon liten inskjuten bisats i ett av dessa inlägg som sa att forskningen i alla fall inte ”hittills” kunnat belägga några större effektivitetsvinster av friskolereformen, för nu tycks det som en av de första seriösa studierna som kan belägga vissa vinster har kommit.

20121109-153900.jpgAnders Böhlmark och Mikael Lindahl har via IFAU släppt en populärvetenskaplig version av deras större studie. I denna studie, med data från 1992 och framåt, finner de vissa små men signifikanta effekter på samtliga elevers resultat i respektive kommun, dvs såväl de som själva gått i friskolor och de som gått i kommunala.

Precis som i de tidigare inläggen jag länkat till ovan blir den metodologiska frågan hur de kontrollerar för bl.a. betygsinflation och annat intressant. I IFAU-studien redogör de kort för sina tillvägagångssätt, kontroller och känslighetsanalyser och refererar sedan till huvudstudien vilken jag själv inte läst.

För den som är intresserad av denna fråga i stort rekommenderar jag att hålla utvecklingen av detta under uppsikt: Kommer studien att följas av en metodologisk debatt? Kommer fler studier som kan belägga positiva effekter och att det därigenom skett ett genombrott mot tidigare forskning på området? Kommer andra studier att peka bort från dessa resultat?

Ett första forum för den intresserade att hålla uppsikt över är SNS vilka gav ut den tidigare omnämnda Konkurrensens konsekvenser. De kommer att avhandla studien under ett seminarium med bl.a. Jonas Vlachos i panelen. Gissningsvis kommer han att ha vissa saker att kommentera gällande studien.

————

Uppdatering:

SNS-seminariet har nu varit och Vlachos har skrivit ett inlägg på ekonomistas.se om sina kommentarer till studien.

Taggad , , , , , , , , , , ,