Etikettarkiv: yrkesprogram

Vad påverkar valet av gymnasieprogram?

Den som följer den skolpolitiska debatten vet att en av de största frågorna i samband med GY2011-reformen handlade om att förändringen av yrkesprogrammen skulle innebära att dessa per automatik inte längre gav allmän högskolebehörighet. Denna ordning hade rått i gymnasieskolan sedan programgymnasiereformen 1991, då de program som ersatte de tidigare linjerna gjordes treåriga och gav behörighet.

Den förändring som gjordes genom programgymnasiereformen kan ses som en ambitionshöjning för gymnasieskolan, med målet att ytterligare höja utbildningsnivån efter genomgången gymnasieskola. Ett problem som har visat sig över tid har dock varit att denna ambitionshöjning inte följdes av ökade insatser för att få alla elever att nå de nya ”högre” satta målen. Förlängningen av programmen, vilket innebar mer teoretiska studier för yrkesprogrammen jämfört med de tidigare linjerna, var inte den ensamma boven. Även införandet av en gräns för godkänt gjorde sitt. Dessa två förändringar tillsammans – mer allmänna ämnen och en godkäntgräns – visade sig slå hårt mot i synnerhet elever på yrkesprogram från arbetarhem och med låga meritvärden från grundskolan (se en intressanta IFAU-studier här och här).

Det tycks inte osannolikt att den här frågan skulle kunna bli aktuell igen i årets valrörelse, i synnerhet som det var den hetaste frågan för oppositionen inför GY2011-reformen. Oppositionen har också tagit det minskade söktrycket till yrkesprogrammen som ett uttryck för att eleverna inte är intresserade av yrkesprogram som inte ger allmän behörighet.

Det här har varit en fråga som ingen riktigt har kunnat besvara. Oppositionen har menat att det är ett solklart samband mellan reformen och det minskade söktrycket, regeringen att det beror på annat. Så hur är det då?

Frågan är kanske inte helt och hållet avgjord – detta kan mätas på flera olika sätt – men med stor sannolikhet har en undersökning från Lärarnas Riksförbund visat att verkligheten återigen visar sig vara lite mer grå i nyansen och inte så svart och vit som den framstår i partipolitiken. I en undersökning bland ett slumpmässigt, riksrepresentativt urval om 1000 elever som alla började gymnasieskolan år 2011 ställs frågan till de elever som övervägde att välja ett yrkesprogram men inte gjorde det varför de valde bort detsamma. Det visar sig att 6 % av den totala elevkullen övervägde ett yrkesprogram men valde ett högskoleförberedande på grund av behörigheten:

valavprogram

Undersökningen visar också andra intressanta saker, till exempel att hälften av eleverna som gick yrkesprogram också aktivt valde kurser för allmän behörighet samt att denna modell i sin helhet (att yrkesprogrammen kan leda till behörighet om sådana val görs av eleven) är den som har starkast stöd bland eleverna själva (56 % mot 29 % för att samtliga program skall ge det per automatik).

Alldeles oavsett hur denna debatt fortskrider och vilka förslag som läggs, så kvarstår den viktigaste frågan att lösa: Hur ska de många avhoppen förhindras? Den största otjänsten vi kan göra våra ungdomar är att inte få dem att fullfölja sina gymnasieprogram med godkända resultat.

Detta lyckades vi vare sig med innan GY2011-reformen och inte heller efter och det förblir alltjämt den överskuggande frågan.

Annonser
Taggad , , , , , , , , ,

Hur mycket dalar intresset för gymnasieskolans yrkesprogram?

Det har nog inte gått någon förbi att en av nyheterna med gymnasiereformen GY2011 var att alla program inte längre ska ge allmän högskolebehörighet per automatik, utan att detta i så fall får läsas till för de elever i yrkesprogrammen som vill ha en sådan. Det är kring detta den huvudsakliga politiska striden har stått och det är så klart i grund och botten en ideologisk fråga.

Jag ska med detta inlägg inte beröra den frågan, det är en fråga för förtroendevalda politiker, utan  jag ska uppehålla mig vid vilken effekt detta har fått på elevernas intresse för yrkesprogrammen. Gymnasiereformens antagonister tillmäter nämligen denna förändring ett stort förklaringsvärde gällande den nedgång av andelen förstahandssökande till yrkesprogrammen som vi nu ser efter gymnasievalen förra året. Media har också i olika omgångar hakat på denna nyhet.

Men hur stor är egentligen nedgången av andelen förstahandssökande? Är den så stor som motståndarna vill göra gällande?

Nej, den är faktiskt något mindre. Det huvudsakliga skälet till detta är att de uppgifter som figurerat i media har baserats på en jämförelse av andelen elever som går ett högskoleförberedande program nu mot andelen som gick ett studieförberedande program i den förra gymnasieskolan (i vilken mån man nu kan tala om ”studieförberedande program” i den förra gymnasieskolan, det var inte helt givet vilka som var vad). Det största felet som begås när man jämför på detta sätt är att det förra mediaprogrammet ofta räknas som ett yrkesförberedande program, men som i den nya gymnasieskolan inkorporerats som en inriktning till det samhällsvetenskapliga programmet. För att ge en mer rättvisande bild av intresset måste därför statistiken korrigeras, enklast genom att räkna mediaprogrammet som ett studieförberedande program tidigare (under antagandet att intresset skulle vara ungefär detsamma, allt annat lika). Givet detta ser utvecklingen av andelen förstahandssökande ut som följer:

Nedgången för yrkesprogrammen är som synes odiskutabel, men intresset är ännu inte svalare än vad det var åren 1998-2001. Grafen visar också att yrkesprogrammens glansdagar åren 2006-2009 snarare var ett undantag än regel.

I övrigt visar också detta hur ivriga medierna är att vara först med att utvärdera nya reformer, trots att det ännu finns för litet underlag för att egentligen göra sådana.

Taggad ,